När yrkesstolthet blir vägen till jobb

I ett klassrum på Göteborgs folkhögskola har åtta kvinnor i likadana svarta t-shirts slagit sig ner vid samma bord som Linn Malmer, lärare och samordnare på kursen.

– Tröjorna är vår jobbuniform, det bidrar till att skapa yrkesstolthet, menar hon.

Som vanligt på torsdagar har halva gruppen lokalvård och andra halvan förbereder dagens lunch i skolans kök. Linn går igenom vad de ska göra och vad som behöver finnas på städvagnen för att kunna utföra dagens lektioner. Som språkstöd har de ett antal städredskap, som hänger på väggen; klickskrapa, dänkflaska, dammvippa står det på lapparna. Men de behöver också gå igenom sådant som inte finns på väggen, som städspecifikation och förbrukningsvaror. Det är många nya begrepp för deltagarna att lära sig.

– Vad är en ledstång, undrar Maryam Abi.

– Kom med ut till trappan så ska jag visa, säger Linn. Ledstången ska vi också avtorka.

Trots att allt färre flyktingar kommer till Sverige har intresset för den ettåriga yrkesutbildningen med språkstöd ökat. Kursen är fullbelagd med 17 kvinnor från sex olika länder. Under vårterminen får de sex veckors praktik uppdelad på tre veckors kombitjänst och tre veckor med antingen lokalvård eller måltid. Nytt för i år är att alla fått göra en praktikdag med kombitjänst på förskola redan under höstterminen.

– Det var lyckat. Nu förstår ni hur kombikonceptet fungerar, att man kan arbeta i kök en del av dagen och städa resten av tiden, förklarar Linn Malmer.

Ibland krockar teorin med verkligheten visar det sig.

– På min praktikplats bytte de inte mopp mellan toaletterna så som vi har lärt oss här, inflikar Nura Ali.

Linn nickar bekräftande.

– När jag ringde chefen och frågade visade det sig att det var ett måltidsbiträde som inte vet hur man städar enligt hygienkraven. Ni lär er båda yrkena och vet hur man gör.

Vi pratar mycket om fysisk, psykisk och social hälsa, men också om ansvar.

Högre tröskel kräver mer kompetens.

– Våra deltagare får två utbildningar i en. Det ger dem en efterfrågad kompetens för att jobba på skolor, förskolor och sjukhus. Många får kombitjänster, vilket är vanligt i Göteborgs Stad och kranskommuner. Så vitt jag vet finns ingen annan folkhögskola som erbjuder den här kombinationen, säger Linn på rasten.

I lokalvårdsdelen ligger fokus på ergonomi och hållbara arbetssätt. Det handlar om att förstå hur man tar hand om sin kropp, den ska hålla hela arbetslivet.

– Vi pratar mycket om fysisk, psykisk och social hälsa, men också om ansvar, säger Linn, som även har friskvård där bland annat yoga, stretch, promenader och gummibandsträning ingår.

– Innan jag började här tänkte jag att vem som helst kan väl städa. Nu vet jag att det krävs mycket kunskap för att göra det på rätt sätt, säger Fatun Siyad, som planerar att jobba med lokalvård, eventuellt kombinerat med köksjobb efter utbildningen.

Akut brist på måltidsbiträden

Utbildningen startade 2014 på uppdrag av Göteborgs Stad. Då rådde akut brist på måltidsbiträden och lokalvårdare i kommunens skolor och förskolor. Samtidigt fanns det många, särskilt utrikesfödda kvinnor med försörjningsstöd, som aldrig fått chansen att visa sin arbetsförmåga. Kursen blev ett sätt att slå två flugor i en smäll; minska arbetslösheten i gruppen som stod långt från arbetsmarknaden samt få kompetent personal till offentliga verksamheter. Kursen drivs nu vidare på skolans eget initiativ. Årligen går max 18 deltagare kursen. I genomsnitt får 85 procent jobb direkt, främst via kommunens bemanningsenhet.

– Tröskeln in till arbetsmarknaden har blivit högre. Men de som går igenom utbildningen har mycket goda chanser till jobb, säger Linn Malmer.

Vissa söker och får jobb inom privat sektor, både inom måltid och lokalvård, berättar Linn Malmer:

– Vi pratar om rättigheter, skyldigheter och kollektivavtal på arbetslivskunskapen. Då tar vi bland annat upp att privata företag inte alltid är seriösa och att det inte är en självklarhet att de har kollektivavtal. Det är en av anledningarna till att vi har fokus på offentlig verksamhet, att villkoren generellt sett är bättre för de anställda. Vi har bara samarbete och praktikplatser inom den offentliga sektorn.

Skolan har även deltagit i två EU-projekt. FIER-projektet (Fast track integration in european regions) var ett samarbete mellan de EU-länder som tog emot flest flyktingar. Med FIER fick utbildningen en samordnare som följer upp hur det går för deltagarna efteråt.

– När Linn kom in som samordnare under FIER-projektet fick hon i gång vårt lärarlag. Vi pratade förut, men hade inga regelbundna möten. Nu fungerar samarbetet mellan oss lärare enormt bra, säger Jörgen Sjöqvist, som undervisar i köket.

Dessutom medförde samordnaren en tydligare brygga mellan skola och arbetsliv.

I det andra EU-projektet, Helhetslyftet, utvecklades det multimodala arbetssättet där språkinlärning sätts i fokus. Eftersom många av deltagarna har lättare för de praktiska än de teoretiska momenten har lärarna utvecklat en metod där det som görs praktiskt i till exempel köket ena dagen kopplas till det som lärs ut på svenskan dagen efter. Bristande språkkunskaper är ofta det största hindret för att få jobb och därför fokuserar lärarna på yrkessvenska men även på digitala kunskaper, något som efterfrågas av arbetsgivarna.

– Vår utbildning är en superviktig nyckel till integration. Våra deltagare får chansen att lära sig två yrken även om deras svenska inte är så bra från början. De lär sig språket efterhand. Jag önskar alla arbetsplatser insåg detta, säger Jörgen Sjöqvist, och berättar hur det fungerar i köket.

Det handlar om att bli sedd och få växa som människa.

Stekt fisk med potatis och remouladsås samt linsgryta och blåbärspaj står på menyn. Snart sprider sig doften av kokos och kryddor från grytan som Mubaraka Razai och Utbi Ahmed står och rör i. Safiya Ahmed öppnar ugnsluckan och tar ut en plåt med doftande nybakat rågbröd. Hon som verkade som journalist i sitt gamla hemland Somalia, men inte har kunnat få något jobb i Sverige, ler stolt. Deltagarna hackar, kokar, steker, småpratar och skrattar. Bara ibland ropar någon på Jörgen som vant rör sig mellan stationerna.

Att läraren tar allt med humor, sinnesro och en nypa salt, bidrar säkert till den lugna och tillåtande atmosfären i köket. Inte ens när det visar sig att man glömt bort ett par brickor med fisk högt uppe på en hylla och stängt av stekhällen alltför tidigt, samtidigt som mer än dubbelt så många vill äta fisk än som i förväg skrivit upp sig på dagens lunch – inte ens då höjs någon röst eller framkallas någon stressreaktion varken hos lärare eller köksdeltagare.

– Så här är det i arbetslivet också, man får vara beredd på allt och alltid ha en plan B, säger en rutinerad Jörgen. Och ni är fantastiska!

Språket vävs ihop

En viktig orsak till att kursen blivit så framgångsrik handlar alltså om hur yrkesundervisningen och språket vävs ihop. Deltagarna tittar på filmklipp från gårdagens matlagning/städning och får beskriva vad de gör och hur de går till väga. Det multimodala arbetssättet med sin kombination av bild, film och språk har visat sig särskilt effektiv för deltagare som behöver språkstöd.

– Genom att kommunicera kring filmerna och bilderna blir det enklare att förstå kunskaperna som lärs ut och språket utvecklas snabbare. Vi gör praktiken till teori. Det är mycket roligare att baka in grammatiken i berättandet än att bara drilla verb, säger Matilda Brasch som lär ut yrkessvenska.

Vår utbildning är en superviktig nyckel till integration.

Utbi Ahmed från Somalia gillar metoden.

– När jag gick på SFI var jag mest tyst och vågade inte säga något. Här glömmer jag bort att det är skola. Jag bara pratar, säger hon och ler.

– Utbildningen handlar inte bara om yrkeskunskap utan om delaktighet, språk och hälsa. De får ett nätverk både här och ute på praktiken, säger Matilda Brasch.

Hon beskriver kontakten med arbetsgivarna som konstruktiv och öppen. Ibland leder praktiken direkt till jobb.

Mer än bara utbildning

Utbildningen har blivit en modell för hur folkhögskolan kan arbeta med integration och arbetsmarknadsnära utbildning – utan att tappa sina egna pedagogiska ideal.

– På folkhögskola är man deltagare, inte elev. Det gör skillnad. Då är man med i matchen. Det handlar om att bli sedd och få växa som människa, säger Jörgen Sjöqvist.

Deltagarna lyfter själva gemenskapen som en av de viktigaste delarna. För många är det första gången de känt sig sedda i ett utbildningssammanhang.

– Det är ett mänskligt behov att bli sedd, att någon tror på dig. När de sedan ringer och säger “Linn, nu har jag fått jobb!”, då känns det verkligen att vi gör skillnad, säger Linn Malmer.

Kanske är det just där folkhögskolans styrka blir som tydligast – att ge människor både kunskap och värdighet. Det helhetsorienterade arbetssättet genomsyrar allt – från språkundervisningen till hälsotänket och den tydliga kopplingen till arbetslivet.

– Vi pratar yrke från dag ett. Och de flesta har förebilder, kusiner och grannar som gått här tidigare och fått jobb. Det blir hoppfullt, säger Matilda Brasch.

Eller som en deltagare uttryckte det på rasten:

– Nu är det vår tur.

LÄS MER:

Ett halvår som kan förändra allt