RIO kritiserar förslag om nya distansregler
Olle Westberg, generalsekreterare för RIO, varnar för att de föreslagna distansreglerna kan begränsa folkhögskolornas flexibilitet och hota utbildningsformens särart. Foto: Stock adobe och privat.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation som varnar för att reglerna riskerar att urholka folkhögskolans särart och minska flexibiliteten i utbildningarna.
RIO kritiserar Folkbildningsrådets förslag om nya regler för distansundervisning i statsbidragsvillkoren. Kritiken rör fler punkter. Ett av de föreslagna villkoren är att minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp, både i fysisk och digital form. RIO menar att kravet på sammanhållen grupp riskerar att leda till ren fjärrundervisning, snarare än distansundervisning, och att väl fungerande distanskurser försvinner, berättar Olle Westberg, generalsekreterare på RIO.
– I vissa fall kan det finnas skäl för det men det skulle innebära en begränsning i folkhögskolans kreativa förmåga att skapa utbildningar. Men visst, för vissa deltagare kanske det passar att koppla upp sig och delta i gemensamt lärande 9–12, men inte för alla.
Folkhögskolan måste kunna fortsätta följa med sin tid.
RIO avråder även förslaget om att distanskurser bör utgöra högst 50 procent av en folkhögskolans verksamhet: ”Kravet tar inte hänsyn till olika skolors eller kursers särart och varierande behov. Inte heller till de vitt skilda förutsättningarna för utbildning i olika delar av landet”, står det i remissvaret. Där framgår även att RIO ser behov av olika villkor för utbildningar på distans för allmän, särskild respektive kort kurs eftersom de skiljer sig åt och har olika målgrupper.Man vänder sig även emot att minst 50 procent av folkhögskolans verksamhet ska utgöras av kurser på plats. Olle Westberg konstaterar att det finns skolor där man har utvecklat former med undervisning med exempelvis tre dagar i veckan på distans, övriga tiden i skolan, där hela kursen betraktas som en distanskurs. Liksom kurser där deltagarna träffas några veckor på plats per termin. I sitt remissvar skriver RIO att många folkhögskolor är förlagda i glesbygd och att de villkoren skulle kunna ”innebära en omedelbar halvering av skolans verksamhet och i nästa skede ett hot mot skolans existens.”
Oro för framtiden
Olle Westberg påminner om att alla folkhögskolor är olika, och ska få vara det. Och att det annars finns en risk för en ny likriktning inom utbildningsformen.
– Vi tycker att man bör fundera på de förändringar som behöver göras så inte det unika med folkhögskolan försvinner. Folkhögskolan måste kunna fortsätta följa med sin tid och då bygger det på att vi skapar nya utbildningar på ett nytt sätt. Det är så vi når nya grupper, annars är vi rädda för att man inte kommer få möjlighet att göra det framöver.
Endast svenska medborgare
Ännu ett förslag som RIO riktar skarp kritik mot är att endast deltagare som är folkbokförda i Sverige eller svenska medborgare ska få räknas som underlag för statsbidrag i distanskurser. I remissvaret skriver RIO att det riskerar att bryta mot EU:s princip om icke-diskriminering och försvåra folkhögskolornas nordiska samarbeten. Efter att möten med företrädare för ett flertal av landets folkhögskolor upplever RIO ett starkt stöd från majoriteten av medlemmarna, berättar han.
– Framöver är vi hemskt gärna med i en dialog kring att ta fram ett regelverk som har en bra förankring i folkhögskolesverige. Det övergripande syftet är ju trots allt att vi ska leverera och skapa spännande möten mellan deltagare och pedagoger som gör att det händer bra saker.
