Emma Wassberg-Falk, till höger, kommer att fortsätta kursen Anpassad IT. Till vänster läraren Catarina Gustavsson.
Till startsidan
Det här är en stor dag för deltagarna Karl-Johan Hellström, Moa Liljeborg och Robert Edlund. Foto: Jane af Sandeberg.
Reportage Kursen Anpassad IT fyller tio år och ”kaxfaktorn” lever i allra högsta grad. I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått nya verktyg, självförtroende och digitala färdigheter för att ta större plats i samhället. För fyra år sedan var kursen nedläggningshotad.
Begreppet ”kaxfaktor” är en lysande beteckning för vad som sker under kursen Anpassad IT. Elever med intellektuell funktionsnedsättning lär sig mer om den digitala världen och samhället i övrigt.
– De får helt enkelt förmåga, förutsättningar och självförtroende att ta för sig mer, säger kursansvariga Emelie Hoffer och talar om ”kaxfaktorn”, ordet som myntades av kursens initiativtagaren Kerstin Gatu.
Med specialutvecklad it-teknik i samspel med pedagogik får vuxna med olika intellektuella funktionsnedsättningar under två år träna på att bli digitala medborgare. Det sker med hjälp av nya kognitiva och tekniska hjälpmedel som ger förutsättningar för en grupp som kan ha svårt även med syn, hörsel och tidsuppfattning att känna sig mer delaktiga i samhället.
"Jag är ingen datanörd men jag vill kunna mejla mina kompisar"
I juni firade elever, lärare och föräldrar kursens första tio år med en festhelg i ett varmt Mora. Över 30 tidigare elever kom till festmiddagen. Under den tvååriga kursen bor eleverna några dagar i månaden på skolan. Sedan har de hemuppgifter och digital kontakt med både skolan och varandra.
Eleverna får nya vänner och vidgar sina vyer. Som Erik Hegegård, från Strängnäs, säger:
– Det roligaste var att få nya vänner och att vi lärde av varandra. Jag är ingen datanörd som en del är men jag vill kunna mejla mina kompisar och så har jag koll på det mesta i mobilen, säger han och visar musikklipp på Youtube.
Sedan skrattar han och lägger till:
– Jag fick också lära mig vad man får och inte får göra på nätet, om sånt som våld och hot…
Emma Wassberg-Falk, till höger, kommer att fortsätta kursen Anpassad IT. Till vänster läraren Catarina Gustavsson.
Emelie Hoffer är kursansvarig, lärare F-6 och undervisar i skapande, rörelse och natur.
– Den största utmaningen ligger i att kursen till stor del är på distans. Behovet av tydlighet i all kommunikation ställer stora krav på mig som pedagog.
Hennes arbetsuppgifter handlar också om administration och att hålla i strukturen kring kursen. Den som skapar trygghet för eleverna.
– Vi har förstått av stödpersonerna att eleverna kan vara oroliga och inte som de brukar i början av kursen. Men allteftersom de lär sig strukturen och vet vad som väntar, blir de allt tryggare.
Sedan finns en rad strukturella utmaningar som skolan inte kan påverka.
– Flera har till exempel velat gå här men när deras kommuner har sagt att de i så fall inte får gå på sin dagliga verksamhet har de inte velat komma. Det är ett problem att kommunerna gör så olika.
När eleverna är hemma hör de i början av kursen inte av sig så mycket men kontakterna ökar desto mer de lär sig och vågar ta för sig. Vid flera tillfällen har elevernas stödpersoner hemmavid nämnt att eleven alltmer kunnat lösa problem som uppstår på egen hand. Som att ringa och be om hjälp, utan att fråga någon annan innan.
Susanne Edlund och Eric Hedegård.
Familjen kommer från Kil i Värmland och är med på jubileumshelgen i Mora.
– Kursen har varit otroligt utvecklande för Emma, hon har växt genom att komma ut och få nya vänner. Här får alla en chans att på en rimlig nivå, hantera den digitala världen. Och det är ju en rättighet, säger pappan Benny Falk.
Det enda Emmas föräldrar önskar sig är att kontaktpersonalen på Emmas boende hade kunnat vara med i Mora och lärt sig mer så att de kunnat stötta Emma.
Emma säger själv:
– Allt med kursen är bäst. Datorn, maten och alla nya kompisar jag fick. Ibland är det lite svårt men jag lär mig mer och mer.
Hon är också glad över att kursen inte är slut, bland annat för att hon får fortsatt hjälp med att uppdatera sin dator, berättar hon. Och därmed sätter hon fingret på ett stort problem i dagens it-värld, de ständiga uppdateringarna.
För bara fyra år sedan var kursen nedläggningshotad men räddades av region Dalarna som gick in med stöd.
– Alltså, vi har röda siffror, den här utbildningen kräver mycket med många praktiska krav, som att någon måste se till att en elev verkligen får lunch en lördag eller stöd om färdtjänsten är försenad, säger Emelie Hoffer.
Hur ser du på framtiden?
– Jag vet så klart inte men vi har ett starkt stöd både från skolan och från region Dalarna så jag känner hopp. Vi har också blivit duktiga på att tala om hur viktig utbildningen är och jobbar mycket med uppsökande verksamhet.
Nu hoppas hon att de ska kunna fortsätta med att skapa en fortsättningskurs. Den senaste kursen bestod till en del av elever som redan gått här.
– De vill lära sig mer och blir också lite av förebilder för de nya eleverna, säger Emelie Hoffer.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.