Anpassad IT är en fråga om demokrati
Digital skola Vid Mora folkhögskola genomförs nu för andra gången en tvåårig utbildning i anpassad IT. Elever är vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. Utbildningen är unik i världen och forskare följer den noga.
Kerstin Gatu, pedagog och arbetsterapeut, är initiativtagare och en sann eldsjäl. Hennes drivkraft har behövts, det var en omfattande process att starta utbildningen. Först ordna finansiering, genom Arvsfonden via Riksförbundet FUB. Så skulle de hitta elever, övertyga stödpersonalen att lära sig de tekniska hjälpmedlen och så få eleverna att våga sova över på skolan. Men det gick.
I klassrummet blir utmaningarna för pedagogerna tydliga.
Eleverna har olika slags intellektuella funktionsnedsättningar. Det kan innebära svårigheter att läsa, skriva, hitta, strukturera, minnas, lösa problem, generalisera och planera. I dag finns en mängd digitala hjälpmedel, som uppläst text, bild- och ljudstöd, förenklad navigering, animeringar och inte minst pekskärmar. Men de behöver tid för att lära sig dem. Utvecklingsåldern bland eleverna är varierad, mellan 5 och 8 år.
De kommer från olika orter, och kommer att bo på skolan några dagar varje månad under två år. I övrigt är utbildningen på distans. Att resa själv och bo hemifrån är ett stort steg för dem. Men självkänslan växer sig stark när de kan bemästra mer än tidigare.
En del av problematiken för eleverna är minnet, de behöver mer att hänga upp saker på.
Därför skapar Michael Kjellberg, tekniskt ansvarig för utbildningen, ett bildspel med hjälp av elevernas bilder, för att hjälpa dem att komma ihåg allt de talat om.
En del söker bilder med hjälp av tal, andra med ord eller snabbkommandon.
Datorerna, som eleverna hyr under kursen och sedan får efter att den är slut, har en fjärrstyrningsfunktion som gör att Michael kan lösa problem som uppstår på distans.
När uppdateringar krävs och när de olika producenterna av webbläsare ändrar användargränssnitten försvårar det för oss alla men ännu mer för dem som har en kognitiv funktionsnedsättning eller till exempel sämre syn.
Eleverna gillar att mejla varandra bilder och annat. Mejlprogrammet de använder heter Easymail och är närmare 30 år gammalt. Det går inte längre att uppdatera. Här kommer återigen ett av de största problemen upp för den här gruppen som kan behöva mer tid att lära sig nya saker.
– Vi vet ju själva hur svårt det kan vara med uppdateringar. Jag har varit i kontakt med PTS hur många gånger som helst. Men nu har de gjort en förstudie för ett nytt program för e-post, säger Kerstin Gatu.
