Jensens rektor om hårda kritiken: ”Missuppfattning”

Kritiken mot Jensens skola i Örebro har varit hård i lokalpressen (klippen från Nerikes Allehanda). Bilden från den plats dit skolan planerar att flytta. Foto: Jensen

Skolan anklagas för att låta elever betygsätta lärarna, samt lämna kommentarer som att vissa lärare är ”fula och tjocka”. Enkäterna ska sedan ha påverkat lönesättningen.
– Jag skulle gärna höra mer för att förstå vilka brister de här eleverna, föräldrar och lärarna upplevt, säger skolans rektor Caroline Schreiber.

Det är tidningen Nerikes Allehanda som i en serie artiklar låtit före detta lärare och elever berätta om sina erfarenheter från Jensens grundskola i Örebro.

Alla är anonyma, enligt tidningen på grund av rädsla för eventuella negativa konsekvenser.

Kritiken, som också kommer från vårdnadshavare, är hård men kretsar kring vad som upplevs som en kundrelation mellan elever och skola och där en enkät bland eleverna haft en framträdande roll.

– Det som tog knäcken på många lärare var att eleverna varje termin gjorde en lärarenkät där de fick betygsätta lärarna och skriva kommentarer. Där stod det bland annat att vi var fula, tjocka eller hade dålig klädsmak. Det var ingen direkt konstruktiv kritik kring hur vi arbetade. Dessa enkäter låg sedan till grund för vår lönesättning, säger en anonym lärare till Nerikes Allehanda.

Koppling till lärares löner

Lärarna upplevde att resultatet i enkäten hade en direkt koppling till deras löner och att lärare därför gav eleverna högre betyg för att bli populära. Det tillbakavisas av Mats Rosén, skolchef för Jensens alla grundskolor.

– Det som påverkar lönen är hur väl läraren lyckas med sin grupp – hur man är som ledare och hur man som lärare för sin grupp mot ett högre resultat. Men det är absurt att säga att det finns en direkt koppling mellan det eleverna skriver och lön, säger Mats Rosén till Nerikes Allehanda.

Caroline Schreiber.

Skolans rektor, Caroline Schreiber, har inte ställt upp på en intervju med Vi Lärare men svarar skriftligt.

Vad är det som händer och varför händer det nu?

– Nerikes Allehanda skriver en negativt vinklad artikelserie om vår skola. Det började med anonym kritik från några lärare som arbetat en kort tid på skolan innan jag blev rektor. Därefter har tidningen följt upp selektivt med ett fåtal före detta vårdnadshavare, lärare och elever som yttrat åsikter av olika slag. I höst expanderar vi ytterligare i kommunen och flyttar till en ny större lokal, kanske spelar det in varför en negativt vinklad artikelserie kommer just nu?

Hur upplevde du personligen före detta elevers och lärares kritik mot Jensen i Örebro?

– Jag känner inte igen den bild de beskriver alls. Vi har haft tusentals nöjda föräldrar och elever genom åren. Vi har en otroligt hög rekommendation på ca 95 procent hos föräldrar. Det finns rimligen några missnöjda elever på alla skolor utan att det skrivs långa artiklar utifrån det. Jag skulle gärna höra mer för att förstå vilka brister de här eleverna, föräldrarna och lärararna upplevt.

”Eleverna bedömer inte lärare”

Det här med att låta elever anonymt fälla omdömen om lärarna i fritext låter riskabelt. Varför har ni det systemet?

– Det är en missuppfattning. Vi har interna enkäter för alla elever på Jensen för att kunna säkerställa en hög kvalitet på skolan. Eleverna får möjlighet att berätta vad de uppskattar och om de vill lyfta fram något som kan utvecklas. 

Har barn i 10–15-årsåldern den livserfarenhet som krävs för att bedöma lärare?

– Eleverna bedömer inte lärare. Jensen grundskolas elever är vana vid att få vara med och påverka utifrån mognadsnivå. Skolan har välfungerande elevråd och alla klasser har klassråd. 

Vilka risker anser du att systemet med enkäter har, om några, och hur hanterar ni riskerna?

– Enkäter har varit en del i Jensens systematiska kvalitetsarbete i 25 år och är en viktig del i hur vi alla utvecklar vår verksamhet. Vi ser ingen risk med att elever och föräldrar får uttrycka och ha delaktighet i kvalitetsutvecklingen av sin skola. Tvärtom är det något vi uppskattar och utvecklas av. 

– Risken finns alltid att en elev kritiserar någon på skolan i en anonym enkät därför kontrollerar jag alltid enkätsvaren och lärarna kan inte läsa fritextsvaren innan de är kontrollerade av mig.

”Bolagsformen avgör inte”

Marknadsskolan och New Public Management (NPM) är satt under press och Liberalerna vill se ett förstatligande eftersom de anser att aktiebolagsformen inte är lämplig för skolor. Att synen på elever och vårdnadshavare som kunder inte ger eleverna rätt förutsättningar för djupare inlärning utan mer handlar om att bli bedömd och klara delmål. Vad är din åsikt om det?

– Det är inte bolagsformen som avgör lämpligheten, det är värderingarna inom verksamheten. Vi ser inte på elever och föräldrar som kunder. Jensen är ett svenskt familjeföretag som drivs långsiktigt med hög kvalitet. Hos Jensen är bildning målet och har varit det långt innan Liberalerna anammade den parollen.

– Det som många skolpolitiker efterfrågar i den kommunala skolan finns hos Jensen. Vi är bäst i Sverige på studiero och erbjuder traditionell lärarledd undervisning med bildning som mål.

Skolinspektionen har granskat skolan när det funnits misstanke om att betygsättningen varit allt för generös två gånger, 2021 och 2023. Vid båda tillfällena har ärendena avskrivits.

  • FOTNOT: Caroline Schreiber förtydligar att den enkät som gjorts om vikt och klädsmak inte var sanktionerad av skolan.

LÄS MER:

Eleverna sätter poäng på lärare – kan påverka lönen

Var femte lärare på Academedia: Elevernas enkätsvar påverkar vår lön