Bokslut: Inget avtal om regleringar på Academedia

I skuggan av förhandlingarna med SKR och Sobona, har Sveriges Lärare Academedia fört liknande samtal med arbetsgivaren.

Samtalen inleddes i juni 2024, och nu har lärarfacket krävt besked.

– Konversationsrundan med Academedia är avslutad och har inte resulterat i regleringar. Vi fortsätter gärna prata om andra saker, men vi måste ha ett bokslut för våra medlemmar, säger Christian Liljeros, biträdande ordförande för Sveriges Lärare Academedia.

Konkret förslag

Lärarnas förslag var konkret.

– En ganska anspråkslös modell, inte lika långtgående som i Bo Janssons utredning. Vår utgångspunkt är att lärare ska ha minst lika mycket tid till att förbereda och anpassa lektionerna som lektionerna tar, säger Christian Liljeros.

Koncernen hänvisar, precis som SKR gjorde i förhandlingarna för kommunalt anställda lärare, till Bo Janssons utredning.

LÄS ÄVEN: ”Lärares tid ska regleras”

En utredning som vill se 1,2 timmar planeringstid för varje undervisningstimme på gymnasiet.

Förslaget är på remiss, och även om samtliga riksdagspartier säger sig vara för regleringar är det oklart om det kommer att resultera i lagförslag.

”Vill avvakta”

– Vi vill avvakta om det blir någon form av reglering, och vad den blir. Annars har vi lagt mycket tid, kanske helt i onödan, på att jobba fram alternativa system, säger Jimmy Kjellström, chef för Academedia gymnasieskolor.

Han säger att en-till-en-modellen är vanlig i deras skolor.

Varför vill ni i så fall inte avtala om den?

– Man kan diskutera innehållet i en lärartjänst, minska den administrativa bördan, hitta bättre arbetssätt, digitala möjligheter. Det finns mycket att göra för att få bort tidskrävande arbetsuppgifter innan man landar i att undervisningstiden är för mycket, säger Jimmy Kjellström.

Kräver fler lärare

Christian Liljeros menar att det i slutändan handlar om Academedias ekonomiska förutsättningar. Reglerad undervisningstid kräver fler lärare, och fler lärare kostar pengar.

– Ytterst är det en fråga om pengar och koncernens lönsamhet. Man är inte angelägen om att få högre kostnader, säger han.

Och Jimmy Kjellström för samma resonemang som SKR.

Statligt reglerad undervisning kräver statliga resurser.

– Om nya regleringar innebär att fler lärare behöver anställas i Sverige, kommer skolpengen att behöva öka för att täcka de ökade kostnaderna. Kommunerna kommer också behöva justera sina budgetar i samma riktning. Vi styrs av hur kommunerna planerar och resurssätter sin verksamhet, där en del i slutändan också tillfaller fristående skolor via skolpengen, säger han

Undervisningen ökar

Vi Lärare har skrivit om att undervisningstiden ökade med motsvarande två veckor mellan kommunaliseringen 1991 och 2019, enligt en undersökning från dåvarande Lärarnas Riksförbund.

Samtidigt visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning ”Arbetsmiljön 2024” att 6 av 10 lärare upplever att arbetsbelastningen ”alltid eller oftast är för hög”.

Andelen är den största sett till alla yrkesgrupper.

På pappret faller medlemmarnas undervisningstid oftast inom årsarbetstidens ramar, säger Christian Liljeros.

– Men tänstefördelningen kan se okej ut i början av läsåret, men det tillkommer arbetsuppgifter som tar mycket tid från undervisningen. Det kan vara att ta en till kurs, täcka upp för kollegor, hantera stora mängder prövningar, säger Christian Liljeros.

”Lokal fråga”

Jimmy Kjellström tycker att undervisningstiden fortsatt ska vara en lokal fråga för respektive lärare och rektor.

– Utredningen tar inte hänsyn till de individuella skillnader som man behöver ta hänsyn till i ett ganska komplext skolsystem, hur stora grupper du har, vilka ämnen du undervisar i, hur komplext elevunderlaget är, säger han.

Han öppnar för fortsatta samtal med lärarfacket.

Varför, när ni inte lyckats komma överens under det här året?

– Jag uppfattar inte att vi har stängt någon dörr, utan att det varit bra samtal. Det är långa cykler i skolan, något som kommer att påverka verksamheten för lång tid framåt. Då är det viktigt att det blir rätt från början, säger Jimmy Kjellström.

Christian Liljeros ser ändå läget som ett bokslut.

– Vi är såklart frustrerade och besvikna att samtalen inte har lett till någonting konkret, men vi kan inte påstå att vi är förvånade, säger Christian Liljeros.

LÄS ÄVEN:

Svängningen: Öppnar för lag om undervisningstid

SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”

Hårda kritiken mot lärarnas nya avtal – här är svaret