”På vissa ställen är skolan mer fritidsgård än skola”

Han beskriver sin egen skolgång i positiva ordalag.

– Jag hade ganska lätt för att lära mig.

Två dagar efter att Mathias Bengtsson fyllt 18 år tog han plats i Gagnef kommuns kultur- och fritidsnämnd. Som 20-åring valdes han in i kommunfullmäktige och blev samtidigt Kristdemokraternas gruppledare. 

Efter gymnasiet studerade han ett år på EFS-kopplade Glimåkra folkhögskola i nordöstra Skåne och ett par år på samhällsvetarprogrammet vid Högskolan Dalarna innan han 2022 valdes in i riksdagen och tog plats i utbildningsutskottet.

De hänger samman

Vilken är den svenska skolans största utmaning?

– Kunskapsresultaten och den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Hänger det samman?

– Självklart. När jag var ungdomsledare i en frikyrka mötte jag ofta psykisk ohälsa i samtal och möten med ungdomar. Det var också det som på många sätt drev mig in i politiken.

– Det är uppenbart att den som lider av psykisk ohälsa kan ha svårt att ta in någonting på lektionerna eller att ens att gå till skolan.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att förbättra kunskapsresultaten?

– Tidiga insatser. I dag sätts åtgärder ofta in först under högstadiet; för att försöka rädda betygen och gymnasiebehörigheten. Det behöver ske betydligt tidigare.

Det har politiker och experter sagt länge. Ändå har det inte skett.

– Jag tror att man har haft, och fortfarande har, för dålig koll på eleverna i tidig ålder. Nu blir det krav på screening och kunskapstester, vilket är bra.

– Från Kristdemokraternas sida vill vi att man även ska testa inlärnings- och koncentrationsförmåga, hur lätt eleverna har att ta till sig olika kunskaper och liknande. Testresultaten gör det lättare att tidigt sätta in rätt insatser.

Utbilda fler speciallärare

Vilket förutsätter att det finns hjälp, stöd och insatser att sätta in?

– Ja, därför behöver vi utbilda och anställa fler speciallärare som kan hjälpa elever, enskilt eller i mindre grupper. Därutöver behövs det rent generellt fler vuxna i skolan.

Krävs det mer pengar och/eller en hårdare statlig styrning för att det ska bli verklighet?

– Framför allt politisk vilja. Screening och kunskapstester kostar inte så mycket.

– Staten behöver reglera mer. Mycket av det som den nuvarande regeringen har gjort syftar till att staten ska ta ett större ansvar, vilket är bra.

Mathias Bengtsson säger att många barn behöver bli mer fysiskt aktiva i skolan.

– Vi vill därför att det införs 30 minuters rörelseaktiviteter per dag utanför idrottslektionen.

Som vad?

– Det beror på elevernas ålder. Det kan vara en rastaktivitet, men också att man pausar en lektion för att eleverna ska kunna kan sträcka på sig, göra en lek eller kanske en dans.

– Vi vet att rörelse leder till bättre hälsa och vilket i sin tur leder till bättre kunskapsresultat. Rörelse stimulerar hjärnan, det blir lättare att koncentrera sig.

Maxtak i förskolan

Bör klasstorlekar, antal elever per lärare och liknande regleras nationellt?

– Det tror jag är viktigt. Det är samtidigt regleringar som är resursdrivande. Därför behöver vi prioritera. Vi vill börja med att införa ett maxtak på barngruppernas storlek i förskolan och reglera tillgången till elevhälsan.

KD vill ha en elevhälsogaranti som garantera att elever får kontakt med elevhälsan inom en dag.

Hur ska det betalas?

– Det är ett delat ansvar mellan staten och kommunerna. Jag tycker dock att staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för skolan, inte minst om man ökar kraven.

Allt som signalerar att skolan är kunskapsinstitution är bra.

Mathias Bengtsson vill återinföra ordningsbetyg i skolan (de togs bort 1969).

– Svensk skola måste bli skola igen. Stöket har gjort att det på vissa ställen nästan är mer fritidsgård än skola.

– Fokuset ska ligga på undervisningen i klassrummet. Läraren måste få vara auktoriteten, den som bestämmer. Man ska kunna förvänta sig att alla elever uppför sig och respekterar varandra.

Leder ordningsbetyg till det?

– Allt som signalerar att skolan är kunskapsinstitution, att vi ska visa respekt för varandra och ta skolan på allvar, är bra. Ordningsbetyg är en sådan signal precis som ordningsregler och skoluniform.

Det är idag, enligt Skolinspektionens tolkning av skollagen, inte tillåtet för skolor att kräva att eleverna bär speciell uniform. Det gäller såväl friskolor som kommunala skolor.

– Vi menar att det bör vara upp till respektive skola att avgöra den saken.

Vem ska betala för skoluniformen? Skolan eller elevernas föräldrar?

– Det blir nästa steg att titta på. Men jag tänker mig att det skulle kunna vara olika från skola till skola, att varje skola själv får göra den bedömningen.

Vad ska ske med en elev som går på en skola med skoluniformskrav om hens föräldrar inte vill eller har råd att köpa en skoluniform?

– Då behöver skolan se till att eleven får en skoluniform.

”Tillbaka till respekt”

Leder ordningsbetyg och skoluniformer verkligen till mindre stök och bättre ordning?

– Ja, i kombination med annat som vill genomföra.

– Vi behöver i grunden förändra hur vi ser på skolan och komma tillbaka till den respekt som man förr i tiden hade för den. Det är också det som vi menar med att skolan måste bli skola igen.

Vad bör göras för att fler ska vilja utbilda sig till och även arbeta som lärare?

– När skolan blir skola igen kommer statusen på läraryrket att öka, då kommer det att ses som ett väldigt fint och eftersträvansvärt yrke.

– Lärarutbildningen behöver omformas så att den blir svår, utmanande och håller riktigt hög nivå. Intagningskraven måste höjas. Vem som helst ska inte kunna komma in på den, vilket nästan är fallet idag.

Komplettera med läroplikt

KD vill komplettera skolplikten med en läroplikt. Elever som inte uppnått kunskapskraven ska gå kvar i grundskolan tills att målen nåtts, dock längst till 18 års ålder.

Partiet vill också att det etableras så kallade ”no excuses-skolor” i Sverige.

Idag tjänar skolhuvudmännen ekonomiskt på att anställa obehörig personal. Är det rimligt?

– Nej. Systemet behöver ändras.

Hur då?

– Det bör utredas. Men det är helt uppenbart att det behövs starkare incitament för att anställa behöriga.

Bör undantagen i legitimationsreformen tas bort?

– Jag är öppen för att titta på det. Men man ska komma ihåg att undantagen finns av en anledning, till exempel när det gäller yrkeslärare. Därför behöver vi gradvis skruva åt kraven.

Även när det gäller undervisning på engelska?

– Jag är i grunden positiv till att den som är lärarutbildad i exempelvis USA eller Kanada kan komma till Sverige och arbeta. Det bidrar till vårt skolsystem. Men det ska vara ett undantag som också används som ett undantag. Det får inte blir något som man sätter i system för att det är billigare.

Har man gjort det?

– Jag menar att det har gått för långt. Vi behöver begränsa möjligheterna, men inte förbjuda.

Sämre med en skärm

Hur ska skolor på landsbygden med allt färre elever få behöriga lärare, framför allt i vissa ämnen?

– Jag är skeptisk till distanslösningar. Jag tror att eleverna lär sig sämre via en skärm än om det finns en fysisk lärare på plats.

– Kommunpolitikerna behöver organisera skolstrukturen så bra som möjligt. Därutöver behöver det bedrivas en landsbygdspolitik som gör att människor vill bo på landsbygden.

Ska få dela ut vinst

Kristdemokraterna vill att aktiebolag även i framtiden ska få äga och driva skattefinansierade skolor och dela ut vinst till sina ägare.

Trots att det i Tidö-avtalet utlovades ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem har det inte blivit något sådant.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen inte går vidare med planerna på ett gemensamt och obligatoriskt skolval samt en kortning av längsta möjliga kötid. Det är kanske den viktigaste reformen för att för att vi ska få ordning och reda och ett skolsystem som hänger ihop, sa Almega Utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck i våras till Vi Lärare.

Kötiden ska vara kvar

Mathias Bengtsson vill att det under den kommande mandatperioden införs ett gemensamt och obligatoriskt skolvalssystem.

– Kötiden bör begränsas, men inte tas bort som urvalsmetod.

Det nya betygssystemet, som är tänkt att börja gälla från sommaren 2028, innebär bland annat att dagens hårda F-gräns slopas.

Trots det beräknas mellan sex och åtta procent av en årskull inte uppnå gymnasiebehörighet, enligt betygsutredningen beräkningar.

Vad ska hända med dessa barn?

– Jag vill att det införs ett mer praktiskt och lärlingsinriktat gymnasiespår som de kan gå, en linje mot arbetslivet.

Ställs krav på styrning

Skolverket har under de senaste åren utsatts för omfattande kritik, inte minst från Riksrevisionen och Statskontoret.

Vad bör man göra med Skolverket?

– Det ställs höga krav på nästa regering när det gäller styrningen av Skolverket.

– Att lägga ner verket för att därefter bygga upp något nytt låter sig inte riktigt göras utan att utbildningsväsendet tar paus under några år. Och det går inte. Vi får jobba med det vi har, men utan tvekan behöver Skolverket förbättra sig, och det ordentligt.

• Intervjun med Mathias Bengtsson ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.