Risken: Svagare demokrati med mer kontroll i skolan
Annelie Mickelsson, Annette Lurén och Katarina Jansson Hydén.
Debatt ”Den svenska skoldebatten handlar allt oftare om kontroll, ordning och det som kan mätas och följas upp. Det är viktiga frågor. Men när de får dominera riskerar skolans demokratiuppdrag att hamna i skuggan”, skriver tre lärare och doktorander vid Göteborgs universitet.
Fler ordningsbetyg. Mobilförbud. Skärpta disciplinära åtgärder. Den svenska skoldebatten handlar allt oftare om kontroll, ordning och det som kan mätas och följas upp. Det är viktiga frågor. Men när de får dominera riskerar skolans demokratiuppdrag att hamna i skuggan. En mer grundläggande fråga trängs undan: Vilka medborgare ska skolan bidra till att forma?
”Ska erfaras”
Skollagen och läroplanen slår fast att utbildningen inte bara ska förmedla kunskaper utan också förankra demokratiska värderingar. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Det innebär att demokrati inte bara är ett kunskapsområde. Den ska också erfaras.
Ett demokratiskt samhälle byggs inte av människor som enbart följer regler. Det byggs av människor som kan granska information, väga argument mot varandra, ompröva sina uppfattningar och ta ansvar för konsekvenserna av sina handlingar. Dessa förmågor utvecklas inte genom fler kontrollsystem. De måste tränas, steg för steg, och på nytt i varje generation.
I skolan kan demokrati praktiseras
Här har skolan en unik roll att låta elever träna sig i demokratiska tillvägagångssätt eftersom skolan är en av få gemensamma platser där barn och unga med olika erfarenheter, livsvillkor och uppfattningar möts varje dag. De har inte valt varandra, men måste ändå dela klassrum, samtal, konflikter och gemensamma beslut. Just därför är skolan en av de få institutioner där demokrati inte bara kan beskrivas, utan också praktiseras.
Varje dag leder lärare klassrum där elever tycker olika, ifrågasätter varandra och ibland hamnar i konflikt. När kontroversiella samhällsfrågor diskuteras finns sällan ett facit. Läraren behöver kunna leda samtalet, hjälpa elever att pröva argument, sätta gränser när det behövs och samtidigt skapa utrymme för olika perspektiv. Det arbetet kräver professionellt omdöme.
”Bestämmer inte allt”
Elevinflytande handlar därför inte om att elever ska bestämma allt. Det handlar om att få göra sina röster hörda, förstå hur beslut fattas och ta ansvar inom tydliga ramar. Ett tryggt klassrum med vuxna som leder undervisningen är en förutsättning för att fler elever ska våga delta i samtalen.
Samtidigt har lärarnas professionella handlingsutrymme successivt krympt genom ökade krav på dokumentation, kontroll och uppföljning. Det rymmer en paradox. Lärare kan inte förväntas utveckla elevernas självständiga omdöme om deras eget professionella omdöme samtidigt ges allt mindre utrymme.
Demokrati bygger ytterst på omdöme. Därför behöver lärare tid och tillit för att leda svåra samtal, hantera konflikter och låta olika perspektiv mötas i undervisningen. Annars riskerar demokratin att bli något skolan talar om, men inte ger eleverna möjlighet att erfara.
”Måste börja i skolan”
Politiker som menar allvar med att försvara demokratin måste därför börja i skolan. Varje större skolreform bör prövas mot frågan om den stärker eller försvagar skolans demokratiuppdrag. Lärare behöver ges professionellt utrymme att leda de demokratiska processer som läroplanen kräver. Demokratins konsekvenser måste väga lika tungt som kunskapsresultat, trygghet och ekonomi.
För en skola som blir allt bättre på kontroll men allt sämre på att utveckla ansvar, omdöme och demokratiskt deltagande riskerar i längden att försvaga just den demokrati den är tänkt att skydda.
Annelie Mickelsson, Annette Lurén och Katarina Jansson Hydén, lärare och doktorander i CULs forskarskola, Göteborgs universitet
LÄS ÄVEN:
