”Bra att vi har skrotat den skarpa F-gränsen”, säger Niels Paarup Petersen.
Till startsidan
Centerpartiets skolpolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen kan bli Sveriges nästa utbildningsminister.
Valet 2026
Staten ska sätta ramarna och reglera avgörande faktorer.
– Men inte i detalj bestämma hur undervisningen ska bedrivas. Det är det upp till professionen att avgöra, säger Niels Paarup-Petersen som är Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson.
Han är uppvuxen i speedwayfästet Vojens i södra Jylland, bara några mil från den tyska gränsen. Efter grund- och gymnasieskolan – som han enligt egna uppgifter trivdes ganska bra i – flyttade Niels Paarup-Petersen först till Århus och senare till Köpenhamn för universitetsstudier i bland annat statsvetenskap.
– Framför allt i Århus var det mycket metodstudier. Efter att ha pratat med många politiker och journalister är det tydligt att det är något som fler borde ha studerat. Då skulle de slippa gå på en massa uppgifter om skolan som det inte finns stöd för.
För 20 år sedan flyttade han till Sverige och Malmö för kärlekens skull, engagerade sig i skolpolitiken efter att blivit förbannad över hur framför allt en skola i ett av Malmös socioekonomiskt svagaste områden behandlades.
– Trots att bara en tredjedel av eleverna blev gymnasiebehöriga tyckte Skolinspektionen att det var helt okej, säger Niels Paarup-Petersen som kom in i riksdagen 2018 och idag är en av församlingens mer snabbpratande ledamöter.
”Bra att vi har skrotat den skarpa F-gränsen”, säger Niels Paarup Petersen.
Årligen lämnar cirka 15 procent av niorna den svenska grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet.
– Det var vansinnigt att införa en skarp F-gräns. Vi har i Sverige satt ribban på en nivå som många ungdomar inte har en chans att klara. I de övriga nordiska länderna är det mellan 2–4 procent som inte blir gymnasiebehöriga.
– Det är mycket bra att vi i det nya betygssystemet har skrotat den skarpa F-gränsen.
Trots det beräknas mellan sex och åtta procent inte uppnå gymnasiebehörighet?
– När det gäller elever med vad man skulle kunna kalla vanliga förutsättningar levererar den svenska skolan i Europas absoluta topp, vilket är viktigt att säga.
– Det är framför allt två grupper som sticker ut i negativ bemärkelse – elever i skolor i glesbygden och i de större städernas utanförskapsområden.
Gemensamt för många av dessa är föräldrar med svag utbildningsbakgrund och/eller att det inte pratas svenska hemma.
– Fler behöriga lärare är den absolut viktigaste åtgärden för att hjälpa dessa elever.
Hur vill du göra det?
– Bland annat genom ett särskilt ekonomiskt stöd som gör att det kan anställas fler behöriga lärare i dessa skolor. Samtidigt behöver andelen behöriga lärare öka generellt. Tyvärr leder regeringens förändring av lärarutbildningen till att det kommer att utexamineras tusen färre lärare per år. Det är helt fel väg att gå.
Niels Paarup-Petersen med några av Centerpartiets valplakat modell äldre.
Centerpartiet säger sig ha en plan som ska göra att om tio år är alla (sic!) lärare i svensk skola behöriga.
– För att pressa huvudmännen till att verkligen prioritera behöriga lärare vill vi begränsa möjligheterna att anställda obehöriga. Idag kan man anställa en obehörig på ett år, vi vill minska tiden till ett halvår.
– Vill man anställa en obehörig under en längre tid än så, ska det samtidigt upprättas en individuell utbildningsplan som leder till lärarlegitimation. Vi vill dessutom kraftigt bygga ut den kompletterande pedagogisk utbildningen (KPU).
Varför inte bara förbjuda anställning av obehöriga?
– Då skulle många elever inte ha några lärare alls. Däremot ska man inte vinna ekonomiskt på att anställa obehöriga, vilket är fallet idag.
– Vi vill att skolor som väljer att ha en låg lärarbehörighet ska straffas ekonomiskt och att undantagen i lärarlegitimationsreformen slopas. Det behövs tydliga ekonomiska incitament som ökar både andelen och antalet behöriga lärare.
Vill ni öka den statliga regleringen av skolan?
– Ja, framför allt genom att skapa bra förutsättningar för undervisningen. Själva undervisningen som sådan bör professionen i stor utsträckning styra över.
– Tilliten till lärarna behöver öka precis som det professionella ansvaret i klassrummet, detaljstyrningen minska. Det är viktigt att vi politiker har respekt för och litar på professionen när det gäller val av undervisningsmetoder och liknande, ungefär som vi har när det gäller sjukvården.
Ska lärare kunna undervisa hur som helst?
– Självklart ska metoderna vara evidensbaserade. Men det är inte rimligt att riksdagen till exempel beslutar att just metoden phonics ska användas för att lära barn läsa, vilket skedde i somras. Det är en helt annan sak att det finns mycket evidens för just phonics.
Vill ni att staten reglerar grupp- och klasstorlekar i förskola och skola?
– Det viktiga är regleringarna är evidensbaserade och ger resultat. Vi vill införa maximala gruppstorlek i förskolan (med möjligheter till undantag är särskilda fall).
– Vi vet att mindre klasstorlekar gör skillnad för lärarnas arbetsmiljö, men även för möjligheterna att hjälpa elever som har det svårt i skolan.
Centerpartiet vill minska klasstorlekarna men inte införa maxtak.
Vill ni reglera maximal klasstorlek i grundskolan?
– Vi vill minska klasstorlekarna, särskilt där stödbehoven är stora. Men så länge lärarbristen är jättestor, kommer vi inte att föreslå ett maxtak. Det skulle bara innebära att fler elever undervisas av obehörig lärare.
Vill ni reglera lärartätheten?
– Först behöver vi se till att fler lärare är behöriga. Sen kan vi börja prata lärartäthet. Med tanke på att elevkullarna nu minskar är det troligt att vi kan börja reglera lärartätheten från och med 2030.
I början på sommaren ändrade riksdagen skollagen så att det numera klart framgår att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att tidsmässigt och i detalj reglera de olika delarna, vilken den gjorde ett par veckor senare.
Enligt Centerpartiet hade det varit bättre om frågan avgjordes i dialog mellan arbetsmarknadens parter och staten/regeringen.
Partiet säger sig dock inte – om man kommer till regeringsmakten efter höstens val – vilja ändra beslutet. Och det gäller inte bara regleringen av lärares undervisningstid och vad som hör till den.
Niels Paarup-Petersen säger att han i huvudsak vill behålla de förändringar inom skolans område som den nuvarande regeringen initierat och som riksdagen beslutat om.
Centerpartiet anser att aktiebolag även i framtiden ska får äga och driva förskolor och skolor, dessutom dela ut överskott till sina ägare.
– Jag ser inget problem med det under förutsättning att man bedriver en högkvalitativ verksamhet. Men med vår förändring av finansieringssystemet kommer friskolor som exempelvis använder sig av obehöriga lärare få lägre ersättning. Friskolorna ska inte få betalt för tjänster som de inte utför, vilket är fallet idag.
Politiker ska inte skapa fördelaktiga villkor för några.
Kommer friskolor läggas ner om ert förslag går igenom?
– Sannolikt. Men det är inte mitt problem. Mitt jobb är att se till att det finns likvärdiga förutsättningar och villkor. Politiker ska inte skapa fördelaktiga villkor för några.
Är det rimligt att utländska intressen äger svenskar förskolor och skolor?
– När jag träffar representanter för friskolekoncerner som delvis ägs av utländska intressen får jag ofta höra att de bryr sig om svensk skola. Det gör de säkert, men knappast deras utländska ägare. Det är inte så att en saudisk fond investerar i svenska skolföretag för att dess ägare bryr sig om hur det går för svenska elever.
– Fonden investerar i svensk skola för att det är låg risk och hög avkastning, för att man får betalt för saker och ting som man inte utför. Och så ska det fan inte vara.
Då är det väl bara att förbjuda utländska ägarintressen i svensk skola?
– Jag tycker att det är en jättesvår fråga rent principiellt. Dessutom sätter EU-rätten begränsningar för vad vi kan göra.
Bör Sverige införa ett obligatoriskt och gemensamt skolvalssystem för grundskolan?
– Självklart. Vi vill också ta bort kötid som urvalsinstrument. Kötid minskar valfriheten och selekterar.
– Förmodligen kommer segregation alltid att finnas. Men man kan åtminstone göra insatser för att minska den. Idag har vi ett skolsystem som i stället stärker den. Det är väldigt, väldigt dumt.
Är det dags att lägga in förstelärarsystemet i professionsprogrammet?
– Jag är öppen för att diskutera både förestelärarsystemet och professionsprogrammet. Det sistnämnda tycker jag är för snävt. Varför är bara akademiska studier meriterande, inte exempelvis VFU-handledning?
– Det är viktigt med en tydligt statlig struktur för lärarnas vidareutbildning och meritering. Om en huvudman därutöver vill införa eget system för belöning av duktiga lärare ser jag inga problem med det. Men då får huvudmannen själv bekosta det, inte staten.
Skolverket har varit kritiserat de senaste åren.
Bör skolmyndigheterna göras om?
– Jag tycker att man ska se över strukturen. Skolinspektionen till exempel, sköter inte sitt uppdrag som man borde på grund av en kombination av för många uppdrag och för lite pengar. Ofta accepterar man ord i stället för handling från felande skolor.
Skolverket har vuxit kraftigt under de senaste åren.
– Jag tycker att Skolverket bör fokusera på det som verkligen förbättrar undervisningen och vara ett stöd för lärarna, inte en massa annat.
– Genom att ersätta riktade statsbidrag med ett sektorsbidrag går det att spara mycket på Skolverket samtidigt som vi underlättar för huvudmännen. Idag är det många som inte ens har möjlighet att söka bidragen.
Vilken är den viktigaste åtgärden på skolområdet?
– Har man bra lärare, bra rektorer och hyfsat med resurser så löser sig väldigt mycket. Ett stort problem med skolpolitiken på riksplanet är att den ofta fokuserar på allt annat än det som jag faktiskt gör nytta. Det irriterar mig otroligt mycket.
FOTNOT: Efter att den här intervjun publicerades har Niels Paarup Petersen meddelat att han och centerpartiet vill pausa reformen om lärarnas tid.
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Arbetsmiljö Skrev debattartikel i lokaltidning – ”Jag mådde dåligt i flera dagar.”
Särskilt stöd Myndigheternas arbete ses över: ”Vet att de kommer att misslyckas”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Krönika ”Närvaro är inte bara något jag ger. Min närvaro gör också något.”
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning