Det vardagliga föremålet kan bli vägen ut ur läskrisen

PISA 2025 visar ett historiskt svagt resultat för svenska elevers läsförståelse. Nästan var tredje 15-åring når inte den grundläggande nivån. Många elever har svårt att urskilja ett huvudbudskap, sammanfatta en text med egna ord och hitta relevant information. Det är allvarligt, eftersom läsförståelse är grunden för lärande i alla skolämnen.

”Söka flera vägar”

Vi lärare behöver därför söka flera vägar för att stärka elevernas läsförmåga. En möjlighet är att kombinera läsförståelse med en färdighet som gradvis har fått mindre plats i skolan: att skriva för hand.

Eleverna kan läsa ett kort textavsnitt och sedan skriva av en viktig del för hand. Därefter kan de markera nyckelord, sammanfatta innehållet med egna ord, formulera frågor och förklara textens budskap för en klasskamrat. På så sätt tränar de läsning, skrivning, ordförråd, koncentration och handstil inom samma aktivitet.

Det handlar inte om att avskaffa digitala verktyg

Forskning visar att skrivande av det lästa exempelvis genom anteckningar, sammanfattningar och skriftliga svar kan stärka läsförståelsen. Studier visar också att handskrift aktiverar mer omfattande samspel mellan olika delar av hjärnan än skrivande på tangentbord, vilket kan skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och minne.

Men ren avskrift är inte en mirakellösning. Att skriva av en hel sida innebär inte automatiskt att eleven har förstått den. Därför måste handskriften kombineras med lärarledda textsamtal, frågor, återberättande och sammanfattningar med egna ord. Läraren behöver modellera hur man identifierar viktiga ord, gör inferenser och hittar textens huvudbudskap.

Både penna och tangentbord

Det handlar inte om att avskaffa digitala verktyg. Eleverna behöver behärska både pennan och tangentbordet. Men i en tid då elevers läsvanor, uthållighet och koncentration har försvagats behöver skolan återupptäcka värdet av långsamhet, repetition och eftertanke.

Kanske är det dags att ta tillbaka det bästa från ”old school”: pennan, boken, högläsningen och det gemensamma textsamtalet. Inte av nostalgi, utan som en genomtänkt pedagogisk strategi.

Låt eleverna läsa, skriva, tänka och samtala. Förändringen kommer inte över en natt. Men om arbetet får tid, struktur och kontinuitet kan resultaten bli synliga  både i elevernas handstil och i deras förståelse.

Keltoum Oulehri, lärare i franska årskurs 6–9, Eskilstuna

LÄS ÄVEN:

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin

Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi

Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar

Expertrådets krav: Daglig läsning i hela skolsystemet

Herlitz: Svensk skola har effektiviserat bort läsningen