”Pisa visar varför vi måste börja redan i förskolan”

De svenska PISA-resultaten är en allvarlig varningssignal. När resultaten faller hamnar fokus lätt på vad grundskolan behöver göra annorlunda. Men om Sverige ska vända den långsiktiga kunskapsutvecklingen måste vi också rikta blicken mot de allra första åren.

Grunden för barns språk, matematiska förståelse, sociala förmågor och framtida lärande läggs i förskolan. Därför måste förskolan få en betydligt större plats i diskussionen om Sveriges kunskapsresultat. 

 

Det finns anledning att titta på Estland. När många andra länder har tappat i PISA har Estland etablerat sig i den europeiska toppen. De pekar på satsningar på förskolan som en av förklaringarna. Det betyder förstås inte att det finns en enkel förklaring till Estlands framgångar. Men det finns en viktig lärdom: kunskapsresan börjar i förskolan. 

 

Just nu finns ett bra tillfälle att diskutera hur svensk förskola behöver utvecklas. Utredningen ”Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola” är ute på remiss och aktualiserar frågor om förskolans kvalitet och likvärdighet.  

Vi på Academedia menar att diskussionen behöver gå längre. Sverige behöver höja ambitionerna för förskolan och tydligare definiera vad en förskola av hög kvalitet ska ge varje barn. 

Förskolans läroplan behöver bli smalare och mer fokuserad, med större fördjupning inom tre grundläggande områden: språk, matematik och sociala förmågor. De sociala förmågorna handlar både om barnets utveckling som individ och om att fungera tillsammans med andra. Hit hör bland annat förmågan att koncentrera sig och utveckla uthållighet – förmågor som har stor betydelse för det fortsatta lärandet.  

Leken ska dock fortsatt vara grunden. Det är genom lek, rörelse och utforskande som barn kan stimuleras att utveckla sina färdigheter och lära sig att fungera tillsammans med andra. 

Digitala verktyg har också en plats i förskolan, men användningen ska utgå från barns utveckling. Tekniken ska komplettera och stärka det pedagogiska arbetet. 

 

Barn ska ha rätt till en bra förskola oavsett var i landet de bor och oavsett vem som driver verksamheten. 

Därför behövs gemensamma nationella kvalitetskriterier för svensk förskola. Det behövs också en nationell förskoleinspektion med ansvar för tillsyn av samtliga förskolor, oavsett huvudman. Det skulle bidra till en mer likvärdig förskola och säkerställa att samma krav på kvalitet gäller för alla. 

En förskola med höga ambitioner kräver utbildade förskollärare vars kompetens är avgörande för verksamhetens kvalitet. Det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för undervisningen och som ska omsätta läroplanens mål i barnens vardag. Deras särskilda uppdrag behöver därmed bli tydligare. I en skolform där arbetslaget länge stått i centrum har förskollärarens professionella ansvar inte alltid synliggjorts tillräckligt. 

 

Vi behöver också våga ta nästa steg och göra förskolan obligatorisk. 

Men vi tror inte på en särskild obligatorisk språkförskola riktad till vissa barn. Vi vill i stället se en obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder, med ett starkt fokus på språkutveckling. Alla barn behöver ett rikt språk och ett stort ordförråd för att kunna ta till sig undervisningen när de börjar skolan. För de barn som inte möter svenska i samma utsträckning hemma blir förskolans språkutvecklande uppdrag särskilt viktigt. 

Vad obligatoriet innebär behöver dock definieras utifrån förskolans förutsättningar, när det gäller hur många timmar verksamheten ska omfatta.  

Det finns starka skäl att börja tidigt. OECD:s studier visar att barn som deltagit i förskola i genomsnitt klarar sig bättre senare i utbildningssystemet än barn som inte gjort det. Forskningen visar också att ett tidigt lärande hänger samman med bättre utfall långt senare i livet när det gäller utbildning, hälsa och välbefinnande. 

Förskolan är redan en egen skolform i skollagen med ett tydligt uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Då är det också motsägelsefullt att acceptera att vissa barn helt står utanför den. 

Förskolan ger också något som är svårt att ersätta på annat sätt. Barn får möta andra, lära av varandra och spegla sig i andra för att förstå både sig själva och sin omvärld. En obligatorisk förskola av hög kvalitet skulle därför vara både en kunskapsreform och en likvärdighetsreform. 

Ska Sverige långsiktigt vända kunskapsutvecklingen behöver vi börja där lärandet börjar – i förskolan. 

 

 

LÄS ÄVEN:

”Föräldrarnas livspussel är inte förskolans uppgift”

”Barnpassning eller undervisning? Vi måste bestämma oss”