”Det stora problemet är att hjälpen är obefintlig”
Screeningtester hjälper föga när det inte finns resurser till stödet som ska komma efter, menar Jonas Swensson.
Debatt
Från och med 2028 införs screening-tester i svenska och matematik, så att lärare tidigt kan identifiera elever i behov av stöd.
”Det stora problemet är att hjälpen mer eller mindre är helt obefintlig och vi som arbetar inom skolan har poängterat det i flera år”, skriver Jonas Swensson.
Från och med hösten 2028 införs nya obligatoriska tester för elever på våra grundskolor. De årskurser som berörs är 1, 2, 3, 5 och 8 och dessa screeningtester kommer pröva elevernas kunskaper och färdigheter inom matematik och förmågan att läsa och skriva.
Syftet med testerna är att vi lärare ska kunna identifiera de elever som är i mer behov av hjälp med insatser. Intentionen med testerna är goda, däremot finns det faktorer som politikerna glömmer bort, vilket är oerhört problematiskt.
”Finns tester redan”
Till att börja med finns tester redan idag, som har gjorts i flera år, och tusentals elever runtom i vårt land som inte i närheten uppnår de mål och krav som krävs. Enbart PISA-resultatet som publicerades under hösten ger oss en klar och tragisk inblick över hur många elever som inte uppnår målen.
Som tidigare nämns i denna artikel är syftet från regeringen och Skolverket att dessa nya screening-tester ska hjälpa oss lärare att identifiera vilka elever som eventuellt behöver mer stöttning och hjälp.
Vi lärare som träffar våra elever varje dag har den absoluta kännedomen om vilka som behöver mer stöttning och hjälp. Det stora problemet är att hjälpen är mer eller mindre helt obefintlig och vi som arbetar inom skolan har poängterat det i flera år. Det saknas resurser och personal för att kunna hjälpa alla dessa elever.
Det saknas resurser och personal
För att nämna ett problem av åtskilliga, är den oerhörda bristen på speciallärare på våra skolor. Deras arbete är att hjälpa och tillgodose de elever som behöver mer hjälp och stöttning. En lärare besitter inte på de pedagogiska kunskaperna eller den tid och möjlighet som krävs för att kunna hjälpa dessa elever.
Enligt en publicering från Ekot är det idag en enorm brist på speciallärare och många elever får inte det stöd som behövs. För att kunna möta behovet fram till år 2038 måste antalet studenter påbörja speciallärarutbildningen öka med åttio procent.
”Betydligt färre vuxna”
Ett annat stort problem är de nedskärningar som har genomförts genom åren inom utbildningsväsendet. Det kan handla om specialpedagoger och lärare, men framför allt fritidspersonal och elevassistenter som inte får arbeta kvar.
Kontentan av dessa successiva nedskärningar på våra skolor leder till att elever som behöver och har rätt till mer stöttning och hjälp inte får det. Detta eftersom det finns betydligt färre vuxna.
Sveriges Lärare publicerade nyligen en rapport om att antalet elever som är behov av mer hjälp ökar samtidigt som skolan inte har förutsättningarna att kunna möta dem. I stället tvingas läraren bestämma vem som ska få hjälp och detta påverkar samtliga elever i en klass negativt.
Det finns självklart fler faktorer som kan nämnas i denna artikel, men utrymmet räcker dessvärre inte till. För att dessa nya screening-tester ska bära frukt på riktigt måste även eleverna få möjlighet att få den hjälp de har rätt till!
Jonas Swensson, grundskollärare, Stockholm
LÄS MER:
