”Viktigt att förstå varför elever anstränger sig”
Johanna Giota forskar om elevers motivation.
Debatt I debatten om de sjunkande PISA-resultaten hävdas bland annat att elever behöver anstränga sig mer. Ansträngning är en förutsättning för lärandet. Därför är det viktigt att förstå varför elever anstränger sig, fortsätter vid svårigheter eller ger upp, skriver Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av nationellt representativa, longitudinella data från UGU-projektet vid Göteborgs universitet har jag och mina kollegor undersökt samband mellan motivation, skolprestationer, skolkrav, stress och psykisk hälsa. Resultaten visar att dessa faktorer behöver förstås tillsammans.
”Ingen egenskap”
Motivation att lära är ingen egenskap som en elev antingen har eller saknar. Motivation rymmer olika mål med lärandet och formas utifrån tidigare erfarenheter och i samspel med undervisningens utformning.
Våra resultat visar att olika former av motivation har positiva samband med skolprestationer. Elever kan vilja förstå skolans innehåll och utveckla sin kompetens, andra siktar in sig på höga betyg, ta socialt ansvar eller skapa möjligheter för framtiden. Dessa motivationsinriktningar uppvisar inte samdma samband med psykiskt välbefinnande.
En elev som verkar ointresserad behöver inte sakna vilja att lära
En inre motivation med fokus på att förstå och utveckla sin kompetens är förknippad med goda resultat i årskurs 9 och lägre nivåer av självskattade psykosomatiska besvär. En stark inriktning mot prestation och höga betyg är också sammankopplad med goda skolresultat, men också med högre nivåer av sådana besvär, särskilt bland flickor.
En prestationsinriktad elev kan känna stark press och oro för att misslyckas utan att omgivningen märker det. Omvänt behöver en elev som verkar ointresserad inte sakna vilja att lära. Bakom ett till synes svagt engagemang kan finnas tidigare misslyckanden och låg tilltro till att ens ansträngning gör skillnad.
Ser starka samband
När elever följs upp från årskurs 6 till 9 framkommer starka samband mellan upplevelsen av ökade skolkrav, stress och psykiska besvär, särskilt bland flickor. Resultat visar också att elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem oftare återfinns i grupper med hög eller ökande stress över tid.
Elever behöver utmaningar i skolan men när skolkraven blir svåra att hantera och stödet inte räcker till kan stress och känslor av otillräcklighet försvåra lärandet.
Våra resultat visar att långsiktiga utbildnings- och yrkesrelaterade mål har betydelse för skolprestationer i både grund- och gymnasieskolan, särskilt bland elever från lågutbildade hem. För att engagera sig behöver elever förstå både vad som förväntas av dem i skolan och vilka möjligheter utbildningen öppnar för framtida arbeten och studier.
För elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program är utbildningsvägar som upplevs som relevanta för deras framtid särskilt viktigt.
”Ersätter inte ansträngning”
Framtidstro ersätter inte ansträngning eller ämneskunskaper men ger skolarbetet riktning och ett syfte. Det är särskilt viktigt att elever med upprepade skolmisslyckanden inte tappar tron på sig själva och framtiden och ser möjligheter att utvecklas och bidra. För om jag inte tror att framtiden går att påverka – varför ska jag då anstränga mig idag?
Det vuxna tolkar som bristande motivation är ofta ett sätt att skydda självkänslan – att man kan och duger. Uteblivna skoluppgifter, svagt engagemang, tystnad eller utåtagerande beteende och skolk kan därmed ha andra förklaringar än ovilja.
”Viktig del för att lyckas”
Att öka barn och ungas motivation för studier samt tilltro till sig själv, samhället och framtiden är utmaningar som Västra Götalandsregionen arbetar med inom satsningen att Framtidsrusta barn och unga 2030 och lyckade försök med Val för livet i Skaraborg.
Dessa områden är inte ett alternativ till kunskapsuppdraget, utan en viktig del av förutsättningarna för att både skolan och unga människor ska lyckas.
Så hur skapar skolan förutsättningar för att ungas motivation och ansträngning ska kunna växa?
Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
LÄS ÄVEN:
Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd
