Så kan elevinflytandet minska i nya läroplanen
Linnea Lindquist, expert i läroplansutredningen, och läraren Josefina Garcia Hultqvist.
Kursplaner
Fyra av tio lärare anser att elevinflytandet gått för långt.
Skolverkets förslag till ny läroplan ska begränsa det.
– Elevernas uppfattning om inflytande handlar ofta om att få slippa göra saker, säger Josefina Garcia Hultqvist, högstadielärare i Stockholm.
En tidigare granskning i Vi Lärares systertidning Ämnesläraren visar att nära fyra av tio lärare tycker att elevernas inflytande över skolan gått för långt.
Ett fenomen som Skolverkets förslag till ny läroplan vill begränsa.
I skrivelserna, som gått på remiss, står det att läraren ansvarar för undervisningens utformning och innehåll.
Skrivningen försvinner
Skrivningen från Lgr22, som ger alla elever ”reellt inflytande” på arbetssätt, arbetsformer och innehåll är borta, och ersatt med en möjlighet att låta eleverna öva på att ta större ansvar och ökat inflytande.
Josefina Garcia Hultqvist undervisar i SO.
– Eleverna kan gemensamt få besluta bedömningsformen för ett visst moment, vilken film de ska se utifrån ett urval jag har gjort. Där är elevinflytandet bra. Problemet är när en eller några elevers inflytande påverkar hela strukturen i klassrummet eller strukturen på min undervisning.
För henne är det tydligt att kravet på anpassningar och inflytande över skolan gått hand i hand.
– De behöver röra på sig, få bensträckare, uttrycka sina kunskaper på olika sätt, göra omprov. Vi gör eleverna en björntjänst. De får inte öva på det som är svårt, säger Josefina Garcia Hultqvist.
Dubbla budskap
Men hon tycker att förslaget till ny läroplan ger dubbla budskap.
– Vi ska ansvara, men eleverna ska ändå ha inflytande. Hur stort inflytande ska man ha om man inte ha kunskap om bra alternativ? Elevernas uppfattning om inflytande handlar ofta om att slippa göra saker. Det handlar inte om att få inflytande i sin kunskapsutveckling och sitt lärande utan om att sluta tidigare, säger Josefina Garcia Hultqvist.
Linnea Lindquist, expert i läroplansutredningen och biträdande rektor, har sagt till Ämnesläraren att elevinflytande över undervisningen är ”hål i huvudet”.
– Om du bygger din undervisning på att du ska dra informationen ur eleverna, då kommer du få några elever som kan svara, men de har ju lärt sig det någon annanstans än i skolan. Och så har du andra elever som inte förstår, säger hon.
Enligt henne är det en fråga om likvärdighet.
– Vi kan ju inte bygga undervisning på elevers tankar och förförståelse, utan vi måste ju skapa en undervisning där vi är säkra på att hela gruppen lär sig allt de behöver kunna.
Budskapet: ”Tagga ner”
Bland kritikerna som vill behålla elevinflytandet finns bland andra Sveriges Skolledares ordförande Anne-Charlotte Gavelin Rydman.
I en debattartikel i GP, författad tillsammans med Agnes Tell, Sveriges Elevråd, och Maja Frankel, generalsekreterare för Friends, skriver hon att elevinflytande förbättrar både skolmiljö och prestationer.
Erik Andersson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, skriver tillsammans med Ulf Blossing, professor i pedagogik att ”det behövs mer inflytande och demokrati, inte mindre”.
Linnea Lindquist har en kommentar:
– Tagga ner. Demokrati handlar ju inte om att du alltid ska få din vilja igenom och alltid få prata. Demokrati är också att respektera att andra får prata och tycka och tänka och att ibland får jag faktiskt vara tyst och lyssna.
LÄS ÄVEN:
