Varningen efter Pisa-raset: Hot mot Sveriges framtid

Ungefär var tredje svensk 15-åring når inte upp till grundläggande nivå i läsning, enligt den senaste Pisa-undersökningen.

Bland pojkarna är andelen 38 procent och bland flickorna 24 procent. Bland elever som är födda utomlands – med föräldrar som också är det – är det mer än hälften som inte uppnår grundläggande nivå i läsförståelse.

Motsvarande andel bland 15-åringar som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar är drygt 40 procent och bland inrikesfödda 15-åringar med minst en inrikesfödd förälder är andelen 23 procent.

– Att kunna läsa, och förstå vad man läser, är inte vilken kunskap eller färdighet som helst, utan helt avgörande. Pisaresultaten måste betraktas som ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet även om det också finns andra förklaringar, säger Johan Enfeldt.

Det finns ett samband mellan en befolknings kunskapsnivå och ett lands innovationsförmåga, produktivitet och långsiktiga tillväxt.

– Förutom att den svaga läsförståelsen drabbar enskilda individer ställer den på sikt även till med problem för svensk tillväxt och konkurrenskraft.

– Med bristande läsförståelse blir det svårare att läsa vidare efter grundskolan, men också att ta till sig instruktioner vilket är helt centralt i många yrken. Både för sin egen och för andras skull.

Påverkar hela arbetsmarknaden

Gustav Blix, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv och med en bakgrund som M-politiker, är av liknande uppfattning.

– Både företag och övriga delar av samhället behöver medarbetare som kan läsa, förstå, tolka och använda information. Det gäller inte bara akademiska yrken, utan nästan alla jobb. Sjunkande läsförståelse påverkar hela arbetsmarknaden.

I våras lämnade drygt 20 000 nior grundskolan utan gymnasiebehörighet. Ungefär var femte som i höstas påbörjade en gymnasieutbildning beräknas inte slutföra den inom fem år.

– Det som gör att svenska elever inte klarar grundskolan och gymnasiet är bristande förkunskaper, brister som upptäcks och åtgärdas alldeles för sent, säger Gustav Blix som menar att utvecklingen i läsförståelse är extra oroande.

– När elever blir sämre på att läsa påverkar det inte bara svenskämnet utan även resultaten i andra ämnen, inte minst matematik. Vi ser i Pisa-undersökningen hur matematikresultaten faller i takt med att läsförmågan sjunker.

Vad bör man göra?

– Jag tycker att mycket av det som nu är på gång är bra och viktigt, bland annat en grundläggande läs- och skrivinlärning på vetenskaplig grund vilket har saknats i svensk skola.

”Mellanstadiet helt centralt”

Gustav Blix lyfter fram mer kunskapsrika kursplaner, reformeringen av lärarutbildningen, ett nytt betygs- och uppföljningssystem och ett tydligt fokus på kunskap och evidens som andra centrala reformer.

– Det är viktigt att de nya kursplanerna inte blir för allmänna, utan är tydliga med vad eleverna faktiskt ska kunna.

– I det sammanhanget tror jag att mellanstadiet är helt centralt. Det är då eleverna ska lära sig Hallands floder, kroppens delar, geografi och historiska personer och händelser, en kunskapsbas som de sedan kan bygga vidare på.

Johan Enfeldt, som på fritiden bland annat är skolpolitiker (S) i Enköping, beskriver Pisa-resultaten som en larmklocka.

– För en fungerande demokrati, ett fungerande arbetsliv och ett samhälle som håller ihop är läsförståelsen helt central. 

– OECD – som ligger bakom Pisa-undersökningarna – har länge lyft fram den pedagogiska segregationen i Sverige som ett stort problem, vilket den verkligen också är. Nästan alla säger att vi ska ha de bästa lärarna där det är tuffast förutsättningar. Men så fungerar inte vårt skolsystem.

Vad bör man göra åt det?

– Ska vi ska vända den här utvecklingen krävs det ett helt paket av åtgärder. Ordentliga insatser mot skolsegregationen är en sådan. Det skulle långt ifrån lösa alla problem, men åtminstone minska en del av dem. 

– Det behövs även mer resurser till skolan, system för att tidigt upptäcka och hjälpa elever som är i behov av stöd och annan styrning. Skolpengsmodellen är inget bra sätt att fördela resurser till skolor.