Efter Pisa: Så kan Sverige lära av estländska skolan
Skribenten vill att lärare får större inflytande över sitt arbete – som i Estland.
Debatt
Sverige har en hel del att lära av Estland när det gäller skolan.
Det menar Iwan Langermo, som vill ge lärare större möjligheter att påverka sitt arbete.
Sveriges Pisa-resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att bli sämre. Samtidigt placerar sig återigen Estland i Europatoppen. Skillnaden väcker en avgörande fråga: Varför lyckas ett grannland skapa både höga kunskapsresultat och stark likvärdighet när den svenska skolan brottas med växande klyftor och sämre kunskapsresultat? Det finns flera avgörande faktorer som ligger bakom detta.
”Hög tilltro till lärare”
Estlands skolsystem visar hur tidiga insatser, hög tilltro till läraryrket och långsiktig styrning kan ge resultat utan att bygga skolan kring konkurrens.
Iwan Langermo
För det första börjar Estland tidigt. Nästan alla barn går i förskolan, där social och emotionell utveckling betonas, och de första skolåren fokuserar tydligt på att alla ska kunna läsa, skriva och räkna. Elever som behöver stöd får tidig hjälp i mindre grupper innan problemen växer.
För det andra präglas skolan av tillit och kunskap. Den nationella läroplanen anger målen, medan skolorna och lärarna ges ansvar för hur undervisningen ska utformas. Föräldrar respekterar i hög grad lärarnas professionella bedömningar, och eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande.
Lärarna ges ansvar för hur undervisningen utformas
För det tredje bygger systemet mer på likvärdighet än marknad. Estland har inte vinstdrivande aktiebolagsskolor som driver på segregation, utan ett skolsystem där samarbete, transparens och stabilitet väger tyngre än konkurrens.
Sveriges viktigaste lärdom från Estland borde därför vara tydlig: bygg skolan kring lärarnas profession, tillit och kunskap samt likvärdighet – inte kring marknadslogik.
”Höj statsbidragen”
En kommande utbildningsminister bör höja statsbidragen till kommunerna så att skolorna får bättre förutsättningar. Med mer resurser kan skolpengen höjas, klasserna bli mindre och eleverna få mer individuellt stöd. Det stärker deras möjlighet att nå kunskap och utbildning och kan samtidigt öka deras lust att lära. Dessutom måste ministern fasa ut och avveckla de vinstdrivande aktiebolagsskolorna, i linje med det som Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog och ordföranden för Idéburna skolors riksförbund Håkan Wiclander föreslagit.
De skriver att det svenska skolsystemet är helt snedvridet. Kommunerna blir tvungna att ta det yttersta ansvaret, de idéburna alternativen har svårt att konkurrera med koncernernas stordriftsfördelar. Samtidigt kan de vinstdrivande företagen föra ut stora överskott ur skolsystemet till sina ägare. Övergångsregler vid utfasning av aktiebolagsskolorna kan utformas så att man säkrar kontinuitet för både personal och elever.
”En bra början”
Den nya förordningen, med regleringar av tak för undervisningstiden, minsta tid för planering och uppföljning samt hänsyn till elevgruppernas storlek, är en bra början.
I Vi Lärares intervju med Åsa Wikforss påpekas riskan att förmågan till kritiskt tänkande avtrubbas genom användning av AI. I Estland har man infört tillgång till AI genom ett nationellt projekt, AI Leap, där satsningen bygger på lärarprofessionen och lärarna utbildas i att integrera AI i pedagogiken.
Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete.
Iwan Langermo, pensionerad grundskollärare, Järfälla
LÄS ÄVEN:
Professorn i Estland: Därför lyckas våra elever bättre i Pisa
