”Det är lätt att upptäcka vad eleverna inte lärt sig”

En genrebild på en lärare framför klassen till vänster, till höger en bild av Per Lidman
Foto: AdobeStock/Privat

Skolverket har skickat ut förslag på nya läroplaner. Per Edberg vill se nya ”lärarplaner”.

”Det är viktigt vad som står i en läroplan. Men ingen läroplan kan ensam skapa en kultur där lärare vågar be om hjälp och granska sin undervisning tillsammans”, skriver Per Lidman.

När vi diskuterar de kommande läroplanerna tänker jag på något annat som också formar elevernas utbildning. Liksom elever formas av skolans oskrivna regler formas vi lärare av normer för vad vi vågar säga, göra och ifrågasätta.
 
När jag för drygt 20 år sedan började lärarutbildningen läste jag Donald Broadys ”Den dolda läroplanen”. Den visade vad elever lär sig utöver styrdokumenten. Jag önskar att jag också hade fått läsa ”Den dolda lärarplanen”.
 
Jag längtade efter att undervisa och göra nytta på riktigt. Jag visste att jag hade mycket kvar att lära, men tänkte att det var därför vi hade kollegor. Jag var mindre beredd på att lära mig vad man kunde säga, vem man borde lyssna på och när det var klokast att vara tyst.

”Jag fick råd”

Som ny lärare berättade jag när jag hade svårt med en klass. Jag fick råd, ibland med kommentaren: ”I mitt klassrum skulle jag aldrig tillåta det”. Jag prövade råden och började tvivla på min förmåga.
 
En dag råkade jag se en lektion hos en av dem som låtit så säker. Där fanns liknande svårigheter. Det märkliga var inte att en erfaren kollega också kämpade. Det var att vi inte verkade kunna tala om det.
 

Det märkliga var inte att en erfaren kollega också kämpade

 
Det fanns också oskrivna regler för undervisningen. Under utbildningen hade jag uppmuntrats att pröva nya examinationsformer. När jag sedan ville göra det kunde någon säga att jag var modig. Först tog jag det som beröm. Senare undrade jag varför det skulle krävas mod för att pröva något nytt i undervisningen.
 
Jag har också lagt märke till hur vi ibland talar om varandras undervisning när vi tar över en klass eller elever från ett tidigare stadium. Det är lätt att upptäcka vad eleverna inte har lärt sig och dra slutsatser om den tidigare läraren. Den som tar över ser inte alltid vilka förutsättningar kollegan arbetade under.

”Diskutera brister”

Visst behöver vi diskutera brister i tidigare undervisning. Men ibland kan det vara bekvämt att förklara elevernas svårigheter med vad någon annan borde ha gjort. Då riskerar vi att ägna mindre uppmärksamhet åt vad vi själva kan göra nu.
 
I vissa sammanhang undrar jag om vi ägnar mer kraft åt att skydda bilden av vår yrkesskicklighet än åt att utveckla den. För elevernas skull behöver vi erkänna när något är svårt, pröva våra idéer mot varandra och ifrågasätta sådant som låter självklart.

”Den sortens kollega”

Samtidigt har jag mött kollegor som öppet berättar om lektioner som inte fungerat, ställer frågor utan att vilja vinna diskussionen och är nyfikna på hur andra undervisar. Deras erfarenhet och yrkesskicklighet har betytt mycket för mig. Det är den sortens kollega jag själv skulle vilja vara.
 
Det är viktigt vad som står i en läroplan. Men ingen läroplan kan ensam skapa en kultur där lärare vågar be om hjälp och granska sin undervisning tillsammans. Jag har mött flera dolda lärarplaner. Några lär oss att hålla med den som låter säkrast. Andra lär oss att tänka tillsammans. De skrivs inte av staten. De formas i vårt dagliga arbete.
 
Per Lidman, speciallärare i matematik, Ekerö
 

LÄS ÄVEN:

Här är nya läroplanen – nu får lärarna säga sitt

Så kan elevinflytandet minska i nya läroplanen

”Vill Maria Wiman ha en läroplanslös skola?”

Maria Wiman: Nya läroplanen klappar mig på huvudet