Flera år av ökat våld i skolan – kryper ner i åldrarna

Redan för fem år sedan uppgav 45 procent av lärarna i F-klass, fritidshem och årskurs 1–6 att de utsatts för fysiskt våld av elever minst en gång de senaste två åren. Var tredje lärare uppgav i en undersökning av dåvarande Lärarförbundet att de utsatts flera gånger.

71 procent sa då att de blivit hotade eller utsatta för andra verbala kränkningar av de yngsta eleverna.

Värst på fritidshemmen

För ett år sedan, i november 2025, publicerade Sveriges Lärare en ny rapport: ”Skolan som slagfält”. Återigen konstaterades att hot och våld krupit ner i åldrarna och att situationen var värst på fritidshemmen där 80 procent av lärarna bevittnat våld och kränkningar mellan eleverna.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog kommenterade rapporten:

– Orden för att beskriva detta misslyckande räcker knappt till. Jag förstår inte hur politiker och makthavare kan sova om natten när de vet att hot och våld bland barnen, det mest dyrbara vårt samhälle har, eskalerar, samtidigt som de lämnar oss lärare och barn utan stöd och tillräckliga resurser?

Tydligt rektorsmandat

Efter att Liberalernas gruppledare och ledamot i Stockholms utbildningsnämnd Gulan Avci träffat Sveriges Lärare i veckan konstaterade hon läget var värre än hon insett och att åtgärder snabbt behöver komma på plats.

– Rektorerna behöver tydligare mandat för att kunna ta snabba beslut. Vi behöver fler akutskolor som eleverna snabbt kan skickas till under längre tid så att de inte utgör ett hot mot lärarna, säger hon.

– Vi behöver bättre samordning mellan myndigheter som barnavårdscentraler, socialtjänst, polis och skola för att snabbt ge barn det stöd de behöver.

Kravlistan mot våldet

I samband med att rapporten ”Skolan som slagfält” publicerades presenterade Sveriges Lärare en kravlista för att stävja utvecklingen.

Oppositionsborgarrådet i Stockholm, Andréa Hedin (M), anser även hon efter sitt privata möte med Sveriges Lärare att förbundets krav är fullt rimliga.

Här är Sveriges Lärares krav:

Investera i förskolan, fritidshemmen och skolan

• Skolan är underfinansierad och kommunerna har inte lyckats ta ansvar för kvalitet och likvärdighet. Staten måste ta över huvudansvaret för finansiering och resursfördelning.

Reglera ramfaktorer

• Undervisningstid, gruppstorlekar, lärartäthet samt tid för planering, för- och efterarbete måste regleras. Dessa villkor är avgörande för undervisningens kvalitet.

Alla elever ska få det stöd de behöver

• Elever i behov av stöd ska få det i tid – även i fritidshem. Elevhälsan måste vara likvärdig i hela landet, med tillgång till rätt kompetenser och möjlighet till stödundervisning.

Statliga akutskolor

• Statliga akutskolor bör införas för elever med våldsproblematik som inte kan vara kvar i sin ordinarie skolmiljö. Syftet är att skydda andra elever och personal, samtidigt som eleven får rätt stöd.

Skolledningar och huvudmän måste ta ett större ansvar

• Nolltolerans mot hot och våld ska gälla i praktiken. Arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen, rutiner måste finnas och lärare ska få utbildning, handledning och stöd.

Bättre samverkan mellan viktiga instanser

• Skolan kan inte ensam hantera problem kopplade till psykisk ohälsa eller kriminalitet. Samverkan krävs mellan BUP, socialtjänst, polis och skola – med tydligt ansvar utanför skolväsendet.

Skapa en myndighetsallians mot skolvåldet

• Hot och våld i skolan är ett samhällsproblem. En gemensam kraftsamling mellan myndigheter krävs för att möta utmaningen.

LÄS MER:

Politiker i akutmöten med facket efter våldsanmälan

Nytt våldsrekord – facket anmäler Stockholms stad

Lärarnas larm efter ökade våldet: ”Situationen är akut”

Hot och våld ökar bland yngre barn: ”Ett slagfält”