”Alamerande brist på strävsamhet hos unga”

En bild av Nima Sanandaji, i mitten ett tjockt vitt snedstreck, och till höger en bild av Linda Öholm

Nima Sanandaji, KTH, och Linda Öholm, IES, vill att svenska elever blir flitigare.

Sverige halkar efter som kunskapsnation – och orsaken är ungas bristande strävsamhet.
Det skriver Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH och Linda Öholm, vice vd, Internationella engelska skolan.

Sverige är och har länge varit en kunskapsnation, men halkar efter då det finns en alarmerande brist på strävsamhet hos de unga, och en avsaknad av ordning och reda vid skolbänken.

Behovet av förändring är tydligt. I Pisa-undersökningen år 2019 inkluderades en särskild fråga om uthållighet i skolan. Färre än sex av tio elever i Sverige svarade ja på frågan om de kände tillfredsställelse av att arbeta så hårt de kan i skolan – i Sydkorea var det som jämförelse mer än nio av tio som gav samma svar. Detta innebär att Sverige, tillsammans med Finland där samma andel gav detta svar, har den lägsta nivån av uthållighet bland eleverna. 

”Högt förtroende”

Den svenska regeringen bad OECD, som genomför PISA-testerna, om hjälp med att granska vad som kan förbättras i landets skolsystem. Den granskning som publicerades 2026 ger en tydlig bild av vad som fungerar och vad som behöver förbättras i svenska skolor. Det som fungerar är att det svenska utbildningssystemet ”vilar på en stark värdegrund präglad av likvärdighet, inkludering och lokalt självstyre” samt ”åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten, kännetecknas av stort professionellt engagemang och har en välutvecklad digital infrastruktur”.

Det som inte fungerar är bristen på struktur och disciplin. OECD-rapporten konstaterar: ”Svenska elever upplever att de får starkt stöd av sina lärare och har goda relationer till dem, men de rapporterar också om återkommande distraktioner, störningsmoment och koncentrationssvårigheter.”

Behovet av förändring är tydligt

Bland Sveriges unga identifierar bara 16 procent hårt arbete som en viktig egenskap att ha med sig genom livet, enligt World Value Survey. Mer än 8 av 10 unga människor ser alltså inte att det är av större betydelse för framgång i livet. Det är en betydligt lägre andel av de svenska ungdomarna som värdesätter hårt arbete jämfört med ungdomar i andra europeiska länder.

Polen toppar listan

I Norge anser till exempel 26 procent av de unga att hårt arbete är en viktig egenskap i livet, medan motsvarande siffra är 30 procent i Tyskland, 34 procent i Frankrike och 45 procent i Storbritannien. I USA anser hela två tredjedelar av de unga att hårt arbete är en viktig egenskap, medan Polen toppar listan med tre av fyra ungdomar som delar denna uppfattning.

Sverige behöver främja strävsamhet, genom ordningsamma skolmiljöer med få distraktioner. Enligt OECD kännetecknas ett välfungerande skolklimat av strukturerad och respektfull interaktion mellan lärare och elever, minimalt med störande beteende och buller, få avbrott i undervisningen samt lektioner där eleverna omgående tar sig an sina uppgifter.

”Goda vanor”

En sådan lärmiljö gör att arbetsminnet kan fokusera på den aktuella uppgiften, vilket ger eleverna bättre förutsättningar att lyckas i sin utbildning. Ordningsamma skolmiljöer möjliggör för fler unga att bygga upp goda vanor. Den saknade ingrediensen i svenska skolmiljöer är att stimulera elever att bygga upp strävsamhet, egenskapen att kontinuerligt kämpa på med studier och fysisk rörelse. Forskning visar att strävsamhet kan spela en särskilt viktig roll för livsresan hos de elever som kommer från hem utan akademisk bakgrund.

Att bygga upp ordningsamma skolmiljöer präglade av få distraktioner, är i linje med de internationella rekommendationerna om hur svensk skola behöver förbättras och bidra till att unga ges möjlighet att fokusera på sina studier. Det ger förutom bättre skolresultat möjligheten att främja den strävsamhet som är så viktig för ungas chanser att lyckas i livet, oavsett bakgrund.

Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH och författare av rapporten ”Why grit matters in education

Linda Öholm, vice vd Internationella engelska skolan

LÄS ÄVEN:

Så förklarar grannländerna Pisa-raset: ”Nya impulser”