Kravet: Öka undervisningen med 500 procent
”Vi har sett att den lärarledda undervisningen succesivt blivit kortare”, säger Emma Arvidsson, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.
Lärarutbildning
Lärarstudenter protesterar mot att den lärarledda undervisningen kan vara så låg som 90 minuter i veckan.
Sveriges Lärarstudenter kräver minst tio timmar – en ökning med över 500 procent.
Den lärarledda undervisningen för lärarstudenterna varierar mellan vilka ämnen de läser. Mest får de som läser NO-ämnen, de kan nå upp till Sveriges Lärarstudenters minimikrav. Men för dem som läser samhällsvetenskap och humaniora är det sämre.
– Vi har sett att den lärarledda undervisningen succesivt blivit kortare. Det skiljer sig mellan kurser och lärosäten, från 90 minuter i veckan till kanske fyra timmar för dem som läser SO-ämnen, säger Emma Arvidsson, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.
Hon blev själv förvånad när hon studerade till lärare.
– Jag gick juristprogrammet innan och skillnaden är stor. Där hade vi 10–15 timmar varje vecka.
Nationell namninsamling
I Malmö har lärarstudenter startat en nationell namninsamling för att få till en förändring efter att man under en tioveckorskurs bara haft elva föreläsningar.
– Under kursen har totalt tre veckor bara varit självstudier, säger studenten Albin Skogsberg till Sydsvenskan.
Luckorna i schemat kan sträcka sig över veckor, enligt Albin Skogsberg, så när det väl blir en föreläsning blir mötet med andra studenter en glad överraskning.
– ”Men hej, går du fortfarande kvar på utbildningen”, säger Albin Skogsberg?
Minst undervining i Europa
Den svenska lärarutbildningens brist på lärarledd undervisning sticker ut även i ett europeiskt perspektiv med ett genomsnitt på fem timmar i veckan mot 13 timmar i övriga Europa.
– Lärarutbildningen har varit underfinansierad i 30 år och det påverkar naturligtvis såväl kvaliteten på utbildningen som statusen på yrket, säger Emma Arvidsson.
Orsaken är en effektiviseringsidé från tidigt 1990-tal, produktivitetsavdraget.
– Vi ser produktivitetsavdraget som den största boven dramat. Den automatiska nedräkningen av pengar till lärosätena, säger Emma Arvidsson.
Produktivitetsavdraget infördes på 90-talet som ett sätt att effektivisera myndigheterna med det privata näringslivet som förebild. Anslagen räknas först upp i linje med löneutvecklingen i samhället för att sedan bantas med 1–2 procent.
Undervisas utan ersättning
Enligt fackförbundet SULF:s beräkningar innebär det automatiska avdraget att en tredjedel av alla Sveriges studenter vid högre utbildningar nu, 32 år senare, undervisas utan ersättning.
Nu görs lärarutbildningarna om och med ett krav på minst C i svenska visar beräkningar att antalet studenter kommer att minska med upp till 60 procent för vissa lärosäten.
– Om staten låter bli att minska medlen till lärosätena, som en utredningen föreslår, kan det bli bra. Annars riskerar lärosätena att straffas ekonomiskt för att färre studenter blir antagna, säger Emma Arvidsson.
LÄS MER:
