Protesten: ”Allt mindre tid till kärnuppdraget”
Kristina Wennefors, Jessica Eng, Marcus Löfdahl, Jörgen Berg, Kia Kimhag, Daniel Linder, Gudrun Hellström, Anneli Hippinen Ahlgren, Riksföreningen för universitet och högskola.
Debatt
”Vad ska lärare och forskare ägna sig åt? Undervisa och forska eller ta över administration, ekonomi, IT-support och kommunikation?". Det frågar styrelsen för Sveriges Lärare inom högskola och universitet.
Verkligheten för många universitetslärare är färre resurser, fler arbetsuppgifter och en växande administrativ börda. Undervisningstimmarna per kurs minskar samtidigt som administrativa krav ökar, men kvaliteten ska bibehållas.
Lärare och forskare förväntas inte bara undervisa och forska utan också utföra uppgifter som tidigare i större utsträckning hanterades av administrativ personal. Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation har blivit en del av vardagen.
Löser administration
Många lärare är ”sällananvändare” av olika IT-system och inte ges någon hjälp, utan får bara ett mejl när det blir fel. Det varierar i viss mån mellan olika verksamheter, men många lärare och forskare får besked om att de själva ska lösa administrativa frågor. Administrationen upplevs dessutom allt oftare som kontroll snarare än stöd. Även mindre inköp, som kurslitteratur till lärare i kurser, kräver motiveringar och dokumentation.
Administrationen upplevs som kontroll
Overhead-kostnaderna är mycket stora, men det stöd som enskilda forskare och lärare får har blivit mindre och mindre. Det är exempelvis kursansvariga som själva ska skriva säljande texter, lägga scheman i krångliga system och göra enkäter till kursvärderingar, uppgifter som hade kunnat skötas av andra yrkeskategorier. Det blir en billig lösning att lägga allt på lärarna, men det genererar mer stress och mindre kvalitet för studenter och forskning.
”Utvecklingen har accelererat”
Utvecklingen har accelererat sedan pandemin. I takt med att ekonomin har försämrats inom högskolesektorn har stödresurser och antalet kollegor minskat. Resultatet är att allt mindre tid återstår för det som är universitetens kärnuppdrag: undervisning, forskning och studentkontakt.
Om Sverige menar allvar med att stärka utbildningens kvalitet måste lärare och forskare få förutsättningar att vara just detta. Mindre byråkrati och bättre administrativt stöd är inte en bekvämlighetsfråga – det är en kvalitetsfråga för hela högskolesektorn.
”Forskning eller IT-support?”
Det går direkt ut över studenternas undervisningstid, samtidigt som lärarna och forskarna får arbeta på sin fritid, då mer tid inte ges i tjänst för administrativa sysslor.
Vad ska lärare och forskare ägna sig åt? Undervisa och forska eller ta över administration, ekonomi, IT-support och kommunikation? Vi blir dessutom färre som ska göra mer.
Kristina Wennefors, Jessica Eng, Marcus Löfdahl, Jörgen Berg, Kia Kimhag, Daniel Linder, Gudrun Hellström och Anneli Hippinen Ahlgren, styrelse för Riksföreningen högskola och universitet, inom Sveriges Lärare
LÄS ÄVEN:
