Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Utredarens viktigaste förslag om nya skolpengen
Lena Holmdahls förslag för rättvisare skolpeng till gymnasiet räcker inte, enligt Sveriges Lärare.
Skolfinansiering Utredaren Lena Holmdahl fortsätter att föreslå ett avdrag på sex procent av skolpengen till friskolor, när hon presenterar slutbetänkandet i utredningen ”En nationell skolpengsnorm”. Men försöken att göra villkoren för gymnasieskolan mer rättvisa räcker inte, enligt Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Det råder stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på skolan. Samtidigt får friskolorna lika mycket skolpeng som de kommunala, trots att de tar mindre ansvar.
Det slår Lena Holmdahl, utredaren bakom ”En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet”, fast i sin debattartikel i Expressen.
Utredningen har tre stora förslag för en mer rättvis fördelning av skolpengen, både till grundskola och gymnasium.
- Utredaren vill att staten tar fram en vägledande norm för hur skolpengen ska fördelas till grundskolan, och att kommunerna tvingas analysera finansieringen av skolan.
- För gymnasieskolan finns riksprislistan som hjälper kommuner att räkna ut skolpengen till enskilda huvudmän, och utredaren vill att den fortsätter att användas som norm.
”Beroende av prioriteringar”
Det räcker inte, menar Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
– Utan en bindande nationell reglering kommer elevernas och lärarnas förutsättningar även fortsättningsvis att vara alltför beroende av kommunernas ekonomiska prioriteringar, säger hon.
Utredaren föreslår också att skolor där eleverna har höga meritvärden ska betala fem procent till skolor med lägre meritvärden, för att gynna elever med sämre förutsättningar att lyckas i skolan.
Avdrag för friskolorna
Utredningen föreslår fortsatt ett avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor, som inte har samma ansvar och kostnader som de kommunala skolorna.
Kommuner kan plötsligt stå med merkostnader för gymnasieskolan, till exempel om en friskola med kort varsel lägger ner och eleverna behöver en ny skola, eller om en utbildning läggs ner för att anpassa till arbetsmarknadens behov.
Utredaren vill därför att kommunerna ska slippa betala motsvarande pengar till friskolorna, som inte drabbas av de ökade kostnaderna.
– Det är positivt att utredningen försöker komma till rätta med att friskolor överkompenseras och att resurserna ska fördelas mer efter elevernas behov. Men det räcker inte att justera i ett system som i grunden behöver göras om, säger Anna Olskog.
Lena Holmdahl lämnade över sin utredning till utbildningsminister Simona Mohamsson på torsdagen.
Utöver grundbeloppet, som är lika för alla elever, kan skolor söka tilläggsbidrag för högre kostnader, till exempel för att anställa fler lärare i skolor med stora behov. I dag kan kommunerna inte kontrollera att pengarna går till avsett syfte.
Enligt utredaren skulle villkorade bidrag ge kommunerna möjlighet att genomföra specifika ekonomiska satsningar, som till exempel frukost i utsatta områden, utan att ge samma peng till friskolor som inte gör samma satsningar.
Risk för nya skillnader
Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega utbildning, säger i ett pressmeddelande att det inte längre går att ”lappa och laga” i finansieringen av gymnasieskolan.
– Lika villkor kan inte sättas åt sidan med hänvisning till ett ansvar som inte har konkretiserats eller kostnadsberäknats. Förslaget riskerar att skapa nya skillnader och ökad godtycklighet i resurstilldelningen. Reglerna måste vara transparenta, rättssäkra och möjliga att följa upp, säger Andreas Mörck.
Det första delbetänkandet av Holmdahls utredning, skapade en spricka i regeringen, som inte gick vidare med förslagen.
LÄS ÄVEN:
Regeringens utredare: Mindre pengar till friskolor
