Forskaren: ”Undervisning i religion spelar viktig roll”

LÄS ÄVEN: Läraren: ”Tron får ta plats i klassrummet”

Det är symboliskt att vårt samtal om religionskunskap sker i just de här lokalerna. Katedralskolan i Linköping bär på en historia där skola och kyrka en gång satt tätt samman. Den ursprungliga katedralskolan grundades redan på medeltiden och stod under kyrkligt inflytande i flera hundra år.

I dag är skolan en del av en helt annan verklighet.

Många unga med bakgrund i andra länder ser religionen som en självklar del av livet. Samtidigt är det allt fler unga som konfirmerar sig i Svenska kyrkan.

Sverige har blivit ett alltmer mångreligiöst samhälle.

Människor med olika trosuppfattningar och religiösa traditioner lever sida vid sida. Det gör frågan om vilken kunskap elever behöver om religion allt mer aktuell.

En elev konstaterar direkt att religion är något han möter både i vardagen och i sociala medier – där islam och andra religioner ibland blir föremål för både hård kritik och konflikter.

– Min bästa kompis är muslim, och jag får upp mycket om religion på Tiktok. Det är mest debatter, till exempel mellan ateister och kristna. Min muslimska kompis är en av de bästa personerna jag vet, men personligen gillar jag inte religion. Historiskt har religion orsakat mycket skada och lett till krig. Många religioner står för värderingar som jag tycker är dåliga, och de flesta religioner är inte särskilt bra när det gäller kvinnors rättigheter. Katolska kyrkan tycker jag inte att man kan försvara på något sätt, framför allt inte historiskt, med tanke på alla korståg.

– Det är en jättevanlig uppfattning att religioner startar krig. Men vet ni hur stor del av historiens krig och konflikter som har varit religiöst motiverade? Gissa! Sex procent!, kontrar Joel Halldorf.

Utmanar eleverna

Diskussionen är redan i full gång, trots att det är en ovanlig lektion. Eleverna verkar uppskatta samtalet med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm. Han är en van debattör och utmanar eleverna med frågor som ibland är lite obekväma. Joel Halldorf är också skribent, bland annat i Expressen, och skriver ofta om religion, samhälle, politik och kultur. Han har precis kommit ut med boken ”Makten och det heliga: Den religiösa vändningen i världspolitiken” och diskussionen i klassrummet tar ofta avstamp just i världsfrågorna.

– Min släkt är ortodoxa kristna och bor i Serbien. Jag tycker att man inte alltid behöver se religion i det stora och breda, utan också titta på handlingarna för vad de faktiskt är. Många gömmer sig bakom religionen när de gör dåliga saker. Det kan till exempel vara Serbiens premiärminister, som är korrupt och tvättar pengar genom kyrkor. Eller Iran, där kvinnor inte tillåts gå ut som de vill, och Afghanistan, där kvinnor måste täcka hela sin kropp. Det finns människor som påtvingar andra vissa handlingar och gömmer det bakom religionen, eftersom det är så de själva tycker att världen ska styras, säger en annan elev.

En viktig poäng, tycker Joel Halldorf, vars bok handlar om just det här – religionen som politisk kraft. Både Trump och Putin är två politiker som lyfter fram kristendomen för att motivera sin politik.

– I sitt installationstal talade Trump om att Gud hade räddat hans liv – när kulan gick genom örat – för att han skulle kunna genomdriva sin politik. Putin har i sin tur talat om kriget i Ukraina som ett sätt att återställa den andliga enheten mellan Ryssland och Ukraina. Båda använder alltså religiösa argument. Och båda har börjat prata på det här sättet först under de senaste åren. Det låter förstås inte lika ädelt att säga att man startar ett krig för att ta Ukrainas skog, olja och vete. Det låter betydligt bättre att säga att man startar ett krig för att Gud vill det. På så sätt får man ett mycket noblare motiv. Samtidigt får Trump och Putin stöd av delar av sina respektive kyrkor när de hänvisar till religion. Religionen är alltså invävd i det här, men blandningen är väldigt komplex.

”Lärarna vågar inte ta debatten”

Religionsundervisningen borde bli bättre på att fånga upp konflikter – också dem mellan olika religioner, menar en elev.

– Som den ser ut i dag är undervisningen mer objektiv, och lärarna vågar inte alltid ta debatten i klassrummet eftersom det kan få stora konsekvenser. Om jag till exempel är troende Jehovas vittne och vi samtidigt diskuterar Jehovas tro i klassrummet kan det snabbt bli väldigt kontroversiellt. Det är helt enkelt ingen som orkar med den huvudvärken.

Religionslärare Elin Björk instämmer.

– Jag håller med dig. Ur ett lärarperspektiv är man orolig för att någon ska känna sig utpekad eller utsatt i klassrummet. Jag vet aldrig vem som sitter framför mig. Jag undervisar till exempel om Knutby och Filadelfiaförsamlingen. Men att det gick åt skogen där betyder inte att en annan Filadelfiaförsamling har trott på eller ägnat sig åt samma saker. Jag försöker lära er att tänka nyanserat: ni kan inte tro att ni vet något om en person bara för att personen säger att den är troende. Det har gjorts ofantligt mycket gott i religionens namn, men också ofantligt mycket dåligt.

Det kan också bli känsligt om man pratar om vetenskap och religion, menar Elin Björk.

– Då har det hänt att troende elever har känt sig påhoppade.

– Men då kan du ju påpeka att det faktiskt var en katolsk präst som formulerade Big bang-teorin. Och att andra forskare hånade honom eftersom de tyckte att teorin var alldeles för religiös i sin förklaring av universums uppkomst, säger Joel Halldorf.

Skrifterna väcker frågor

En elev håller med. Att berätta att man är troende kan vara knepigt:

– Det är väldigt lätt att bli missförstådd. Om man säger att man är kristen kan vissa reagera: ”Tror du inte på evolutionen då?” Och om man svarar att man visst gör det kan man i stället få höra: ”Då är du inte riktigt kristen.”

Klassen är överens om att när man läser religiösa skrifter uppstår en mängd frågor: Har det här verkligen hänt? Fanns Jesus? Och hur går evolutionsteorin egentligen ihop med skapelseberättelsen i Första Moseboken?

– De flesta kyrkor i dag menar att berättelsen inte ska läsas bokstavligt, utan att den går att förena med Big bang och evolutionen. Det har också påven sagt, och det är en etablerad hållning. Redan på 200- och 300-talen resonerade vissa teologer på liknande sätt. De såg skapelseberättelsen som en metafor för hur Gud skapade en ordnad och god värld, snarare än som en exakt beskrivning av hur skapelsen gick till, förklarar Joel Halldorf.

Alla system kan missbrukas

Han lanserar en teori och vill veta om eleverna köper den. Han menar att vi alla knyter an till olika värderingssystem som också har misslyckats. Ta vetenskapen som exempel.

– De flesta av oss tycker att vetenskap är något bra. Samtidigt kan vi konstatera att vetenskapen har använts till rasbiologi och att föreställningar av det slaget också fanns i upptakten till Förintelsen. Är ni med på logiken? Om man resonerar så borde man också kunna säga att religionen har lett till en del gott, samtidigt som det finns mörka saker i historien.

Det finns inga system som inte kan missbrukas. Inga politiska ideologier som inte har kunnat användas för dåliga saker, och ingen religion saknar en skuggsida. Om vi har det som utgångspunkt behöver man som religiös inte känna sig dömd, säger Joel Halldorf.

– De religiösa urkunderna, som Bibeln och Koranen, innehåller det vi kallar problemverser. Det finns till exempel verser i Koranen om hur icke-muslimer ska hanteras. Det intressanta är hur de olika religiösa traditionerna har bearbetat sådana texter och hur de förhåller sig till dem i dag. Religion är inte något fixerat, utan en rörlig materia.

Religionsundervisningen spelar därför en viktig roll, tycker han.

– Om vi har kommit fram till att vi ska ha ett pluralistiskt samhälle, där människor får tro på vad de vill, måste vi också hitta sätt att prata om våra olikheter. Det här speglar den samhällsutmaning vi står inför. Därför blir religionsundervisningen så viktig.

En elev föreslår debatter om olika religioner.

– Alla får säga vad som är bra med deras religion, och så får man argumentera emot. Precis som man gör i politiken?

Man skulle kunna debattera om Gud finns eller inte, tycker Joel Halldorf. Det är ju en klassisk religionsfilosofisk fråga.

– Men kanske är det mindre lämpligt att debattera om vilken religion som är den sanna? Det går inte riktigt att prata om religion på det sättet. Vi skiljer på religion och andra områden eftersom det inte handlar om bevis, utan om tro. Man kan förstås tänka sig en framtid där något sådant skulle kunna bevisas, men som det ser ut i dag faller det utanför vetenskapens område. Är det då fruktbart att diskutera om det du tror på är bättre än det jag tror på?

LÄS ÄVEN: Läraren: ”Tron får ta plats i klassrummet”

Här hittar du alla våra artiklar om forskning.