”Läsförståelsen sjunker – men granskar vi rätt saker?”
Nathalie Hansson ändrade sitt sätt att undervisa i läsförståelse.
Debatt
”Hur ska barn kunna fråga om de inte vet vad som gör texten obegriplig för dem?".
Nathalie Hansson undrar om det är läge för lärare att ompröva sina metoder, när den sjunkande läsförståelsen är ett faktum.
När jag analyserade mina elevers resultat i Legilexi såg jag att flera behövde utveckla ordförråd och hörförståelse. Jag uppmanade dem att lyssna noga och fråga när de inte förstod. Men snart insåg jag: Hur ska barn kunna fråga om de inte ens vet vad som gör texten obegriplig för dem?
”Resonera kring bilder”
Den insikten fick mig att ompröva min undervisning. Vi började resonera kring bilder, fortsatte med enkla meningar och gick sedan vidare till mer komplexa texter. Men den större frågan kvarstod: Räcker det att låta eleverna läsa en text och svara på frågor eller behöver vi oftare visa dem hur man faktiskt kommer fram till svaren?
PIRLS 2021 visade att svenska fjärdeklassares läsförståelse hade försämrats. Det väcker förståeligt nog krav på mindre klasser och mer personal. Men vi behöver också diskutera vad som sker i undervisningen. Att avkoda orden är inte detsamma som att förstå texten. En elev kan läsa ord korrekt men sakna den förförståelse som krävs för att förstå sammanhanget. Ordförråd och förförståelse behöver byggas aktivt redan från början.
Vi måste kunna bygga läsare och inte bara avkodare
I sin avhandling 2013 jämförde Barbro Westlund hur fem svenska och fem kanadensiska lärare arbetade med läsförståelse. I den svenska gruppen låg större tonvikt vid uppgifter och kontroll, medan den kanadensiska gruppen i högre grad undervisade om hur förståelse utvecklas. Studien är liten men frågan som den väcker är aktuell. Undervisar vi i läsförståelse eller testar vi bara om den redan finns?
Hur utvecklar vi då läsförståelsen? En forskningsöversikt från Education Endowment Foundation (2025) där 184 olika studier ingick visade positiva effekter av explicit undervisning i läsförståelsestrategier. Det handlar om att aktivera förförståelse, modellera tänkandet, förklara ord och låta eleverna dra slutsatser och motivera sina resonemang. Vi behöver inte bara fråga om eleverna förstått, utan också visa hur man gör när man inte förstår. Det arbetet behöver påbörjas tidigt och omfatta alla ämnen.
”Tydligt pedagogiskt syfte”
Fler vuxna kan onekligen vara en viktig del av lösningen men innebär inte automatiskt att eleverna lär sig mer. Om undervisningen fortsätter på samma sätt, vad är det då vi förändrar? Resurser behöver användas med ett tydligt pedagogiskt syfte. Fler vuxna kan då skapa möjligheter till textsamtal i mindre grupper, där eleverna får resonera, dra slutsatser och utveckla sin förståelse.
Frågan är alltså inte hur många vuxna vi behöver, utan vad vi vill åstadkomma med deras hjälp?
Detta får dock inte bli ännu ett krav på redan pressade lärare. Rektorer och huvudmän behöver skapa tid för gemensam analys, prövning och uppföljning. Utrymme måste skapas för att utveckla och använda sådana metoder som hjälper eleverna.
Vi måste kunna bygga läsare och inte bara avkodare. Vi borde lära våra elever ställa frågor, motivera sina svar och våga ompröva sina tankar. Kanske borde vi lärare göra samma sak. Våga analysera och ompröva våra metoder och inte bara kräva ökad bemanning.
Natalie Hansson, Nanny Palmkvistskolan, Helsingborg
LÄS ÄVEN:
Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd
Malins ”högläsningsrally” gav effekt – får Helgepriset
