Sveriges Lärare stämmer universitetet på miljoner

Processen har pågått sedan 2024 när det enligt universitetet uppstod arbetsbrist på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL.

Göteborgs universitet, GU, delade då in institutionens medarbetare i fyra turordningskretsar utifrån vad de ansåg vara i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter utifrån tjänsteplaneringen.

Många erfarna personer, vissa med nära 20 års anställning, fick i praktiken se sin anställningstid nollställd och när verksamhetsförändringen på institutionen var klar hade tio medarbetare förlorat sina anställningar.

Frångick praxis

Sveriges Lärares förhandlingsombud var upprörda över att universitetet frångått principen ”sist in – först ut” som varit rådande praxis och att det var omöjligt att förstå logiken kring vem som hamnade i vilken turordningskrets. Dessutom gjordes undantag för dem som ansågs ha haft ”ledningsfunktioner”.

– När ”sist in – först ut” inte längre gäller är det viktigt att arbetsgivaren förklarar varför någon sägs upp. Förr ökade tryggheten med anställningstiden. Nu har arbetsgivaren tagit sig rätten att placera anställda i små kretsar utan att se över alla möjligheter till omplaceringinom myndigheten och utan att ha förklarat varför, säger Marcus Löfdahl, förhandlingsombud för Sveriges Lärare vid GU.

”Tar strid för medlemmar”

Två av personerna vars anställningar avslutades och som var medlemmar i Sveriges Lärare vände sig till förbundet för hjälp. Förbundet anser i stämningen till Arbetsdomstolen att universitetet tillämpat turordningsavtalet på fel sätt.

– Det verkar nästan som om arbetsgivaren velat välja ut vilka anställda man vill bli av med. Effekten har blivit att två av förbundets medlemmar förlorat sina tillsvidareanställningar trots att de borde fått arbeta kvar. När arbetsgivare begår den här typen av brott mot lag och avtal så tar förbundet den striden för sina medlemmar, säger Veera Littmarck, chefsjurist hos Sveriges Lärare.

Veera Littmark, Sveriges Lärares chefsjurist.

Förbundet kräver att universitetet betalar skadestånd och lön till de uppsagda medlemmarna för de månader som gått mellan uppsägningarna och det datum då Arbetsdomstolen har huvudförhandling. Förbundet kräver även att universitetet betalar rättegångskostnader. Beroende av när huvudförhandlingen hålls rör det sig totalt om mellan 2,5 och 3 miljoner kronor.

– Förbundets uppfattning är att tjänsteplanering inte ska tillmätas sådan betydelse, alltså vilken lärare som undervisat på vilken delkurs en viss period, utan att lärare, i synnerhet disputerade lärare som omväxlande undervisat på olika kurser, ska placeras i en och samma turordningskrets, säger Veera Littmarck.

Avböjer att svara

Även Sveriges Universitetslärarförbund, SULF, stämmer universitetet. De anser även att universitetet brustit i att se över möjligheten till omplacering inom myndigheten och kräver, utöver skadestånd, även att flera uppsägningar ogiltigförklaras.

Göteborgs universitets arbetsrättsjurist, Jacob Lindberg, avböjer att svara på Vi Lärares frågor.

– Eftersom dina frågor tar sikte på ett ärende som för närvarande hanteras i Arbetsdomstolen får jag avböja att kommentera. Arbetsgivarens inställning till tvistefrågorna framgår av det svaromål som har lämnats in till Arbetsdomstolen, säger Jacob Lindberg.

LÄS MER:

Sveriges Lärare kan ta universitet till domstol

Förtroendekris skakar lärarutbildningen på GU

Varselvåg över lärarutbildare: ”Kompetens försvinner”