”Språkstörningen DLD kräver brett samarbete”

Den 16 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. Årets tema är ”Tillsammans för DLD”. Temat understryker den samsyn och det goda samarbete som finns mellan föräldrar, logopeder, forskare och organisationer kring DLD och målgruppens behov i Sverige och internationellt.

”Livslång funktionsnedsättning”

7–8 procent lever med DLD som är en livslång funktionsnedsättning. Tidiga insatser, behandling och stöd i skolan är avgörande. Om man inte fångar upp språkliga svårigheter i tid kan man missa viktiga utvecklingsfönster hos barnet. Trots det kan ett barn i förskoleålder med misstänkt DLD behöva vänta i över ett år på utredning och logopedinsatser, vilket gör att många inte får den behandling som de behöver. Barn och unga i skolåldern 7–17 år med misstänkt DLD kan behöva vänta upp till tre år på utredning.

Missar viktiga utvecklingsfönster

Endast ett fåtal regioner erbjuder intervention för barn i skolåldern (7–17 år). Barn med DLD hänvisas till skolan för fortsatta insatser. Detta skapar ett vakuum där barn med DLD hamnar utan behandling och stöd, då skollogoped inte är en lagstadgad profession i elevhälsan. Det visar en omfattande nationell kartläggning av logopediska insatser för barn och ungdomar med utvecklingsrelaterad språkstörning, DLD, som Nationellt programområde (NPO) barns och ungdomars hälsa genomfört.

Kunskapsbrist

Socialstyrelsens jurister har fastslagit att det saknas lagligt stöd för att begränsa vårdgarantin relaterat till ålder. Regionerna kan därför inte fortsätta att låta skolan överta behandlingsansvaret för utvecklingsrelaterad språkstörning, DLD.

Samtidigt påvisar NPO:s nationella kartläggning att det finns en kunskapsbrist bland skolsköterskor om DLD som leder till att man inte upptäcker barn och unga som skulle behöva utredas. DLD sammanblandas ofta med dyslexi, vilket dessutom är en vanligt överlappande funktionsnedsättning, liksom ADHD. Elever med DLD behöver ofta ett omfattande stöd kring språkförståelse, mer tid för repetition och fler genomgångar för att skapa förförståelse och att kunskap ska etableras. Utan rätt stöd kring språk och kommunikation blir det svårt att klara skolan.   

Saknar logopeder

Vi ser allvarligt på att tillgången till logoped är så ojämlik och att logopeder saknas i viktiga verksamheter där barn, unga och vuxna med DLD finns. Hälften av Sveriges kommuner saknar logoped. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns det endast ett fåtal anställda logopeder. Det leder till stor risk för underdiagnostisering. Kunskapen om DLD behöver öka i samhället som helhet, men framför allt bland potentiella remittenter, som barn- och skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin. DLD innebär, förutom ökad risk för svårigheter med inlärning, problem med sociala relationer och beteende samt psykisk ohälsa. Allt detta kan få förödande konsekvenser ur ett livsperspektiv.

Alla barn, unga och vuxna med DLD har rätt till kontakt med logoped inom rimlig tid och i den utsträckning som man behöver. Det är hög tid att vi krokar arm än bredare. Tillsammans måste vi synliggöra DLD och konsekvenserna av uteblivna insatser inom skola, utbildning och arbetsmarknad, samt hur detta kan påverka den psykiska hälsan.

Albert Telon, förbundsordförande Unga med språkstörning (UMS)
Lilian Larsson, förbundsordförande Afasiförbundet/Talknuten
Eric Donell, förbundsordförande Riksförbundet Attention
Anders Abrahamsson, förbundsordförande Dyslexiförbundet
Daniel Lakso Tesak, förbundsordförande DHB
Kerstin Wiström, förbundsordförande Logopedförbundet
Nelli Kalnak, Specialistlogoped och forskare
Carmela Miniscalco, professor i logopedi, knuten till Gillbergcentrum, Göteborgs universitet
Birgitta Rosén, leg logoped, klinikchef, Logopedkliniken, Danderyds sjukhus
Agneta Fröjdman, styrelseledamot i Riksföreningen för skolsköterskor

LÄS ÄVEN:

Nytt larm: Kraftig ökning av elever med behov av stöd

Ny granskning: Så ska ”gråzonsbarnen” få rätt stöd