Kriktiken: ”Det räcker inte att räkna vuxna i förskolan”
Annamaria Olsson Lindau vill se lärarmajoritet i förskolan.
Debatt
”Jag kräver inte mer ansvar för förskolans lärare. Jag kräver förutsättningar att ta det ansvar de redan har. Förskolans kvalitet får inte bygga på att lärare ständigt kompenserar för organisationens brister”. Det skriver Annamaria Olsson Lindau, huvudskyddsombud Sveriges Lärare Stockholm.
Legitimerade lärare ska vara i majoritet i förskolan. Men fler lärare räcker inte om de saknar tid och mandat att leda undervisningen. Pedagogiskt ansvar måste följas av verkliga förutsättningar.
Förskoleutredningens förslag om reglerad gruppstorlek och personaltäthet är välkomna. Men en avgörande fråga saknas: lärartätheten. Det räcker inte att räkna vuxna. Det måste också spela roll vilken kompetens barnen möter.
”Inte bara på pappret”
Som huvudskyddsombud och förhandlingsombud för Sveriges Lärare ser jag hur arbetsmiljö och undervisning hänger ihop. Ändå diskuteras bemanning alltför ofta som om alla vuxna vore utbytbara. Det är de inte.
Legitimerade lärare ska utgöra majoriteten av personalen som arbetar med barnen. Lärarkompetensen ska finnas i den dagliga undervisningen – inte bara på papperet, som ett ansvar någon förväntas bära. Andra yrkeskompetenser är viktiga, men de kompletterar lärarkompetensen. De ersätter den inte.
Lärarnas uppdrag att leda undervisningen måste få genomslag i organisationen. Min erfarenhet är att pedagogiska bedömningar riskerar att bli förhandlingsfrågor när lärarna är i minoritet och ansvarsfördelningen är otydlig. Samarbete är nödvändigt, men ansvar kan inte förhandlas bort. Rektor måste säkerställa att lärarna har mandat att leda, även när alla i arbetslaget inte är överens.
Ett mål om lärarmajoritet måste införas stegvis och finansieras
Det kräver tid. Pedagogisk utvecklingstid ska användas till att planera, följa upp och utveckla undervisningen. Den får inte fyllas med schemaläggning, bemanningsfrågor och praktisk samordning. Att leda och vägleda kollegor kräver också förberedelse och uppföljning. Det arbetet kan inte skötas i förbifarten.
Städning, varubeställningar och rutinmässig bemanningsadministration ska hanteras genom stödfunktioner. Lärarnas tid ska användas där deras kompetens behövs: i och för undervisningen.
”Tak – inte norm”
Samtidigt måste gränser för gruppstorlek vara tak – inte norm. Många yngre barn eller omfattande stödbehov kan kräva mindre grupper, förstärkt bemanning med rätt kompetens eller båda delarna. En bemanning som bara fungerar när alla är på plats och ingen har rast eller planeringstid är inte tillräcklig.
Ett mål om lärarmajoritet måste införas stegvis och finansieras. Fler lärare behöver utbildas, rekryteras och behållas. Målet ska inte nås genom att annan personal försvinner. Men fler lärare får inte heller bli en ursäkt för att lämna organisationen oförändrad. Skyddad pedagogisk utvecklingstid, tid för ledningsuppdraget och tydliga mandat måste följa med.
Jag kräver inte mer ansvar för förskolans lärare. Jag kräver förutsättningar att ta det ansvar de redan har.
Förskolans kvalitet får inte bygga på att lärare ständigt kompenserar för organisationens brister.
Annamaria Olsson Lindau, huvudskyddsombud och förhandlingsombud Sveriges Lärare Stockholm
LÄS ÄVEN:
Utredaren: Högst tolv barn i yngsta barngrupperna
Efter valet: ”Mindre barngrupper är ingen lyx”
