Eva Broström lämnade över sin utredning till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).
Utredaren: Högst tolv barn i yngsta barngrupperna
Eva Broströms utredning om förskolan välkomnas av Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Förskola
Högst tolv barn i de yngsta barngrupperna och tydliga ramar för personaltätheten. Sveriges lärare välkomnar förskoleutredningens förslag men efterlyser även en reglering av lärartätheten.
– Det vore direkt dumt att inte följa utredarens förslag, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Helt avgörande för både kvalitet och arbetsmiljö i förskolan. Så kommenterar Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog de förslag till reglering av barngruppsstorlek och personaltäthet, som regeringens särskilda utredare Eva Broström på tisdagen lämnade till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).
– Det här är de två enskilt viktigaste frågorna för oss, säger Anna Olskog.
Tolv barn för de yngsta
I sitt slutbetänkande föreslår Eva Broström att barngrupperna ska ha högst tolv barn i åldern 1–2 år, femton barn i åldern 3–5 år och tolv barn i åldern 1–5 år.
Hon föreslår också en personaltäthet med som högst fyra barn per personal i åldern 1–2, fem barn i åldern 3–5 och fyra barn i åldern 1–5.
– Det vore direkt dumt att inte följa utredarens förslag. Forskningen visar att investeringar i förskolan med små barngrupper, hög personaltäthet och välutbildad personal ger långsiktiga vinster för hela samhället. Det leder till bättre utbildningsresultat, högre sysselsättning, bättre hälsa, minskade kostnader och mindre utanförskap, säger Anna Olskog.
Svårt med lärartäthet
För att stärka likvärdigheten och höja kvaliteten i verksamheten krävs också en reglering av hur många barn en legitimerad lärare i förskolan kan ha undervisningsansvar för, understryker Anna Olskog.
– Vi kommer fortsätta att jobba för en reglering av lärartätheten. Det ingick tyvärr inte i utredningens direktiv, men är avgörande för undervisningens kvalitet, säger Anna Olskog.
Eva Broström förklarade att hon gärna hade lagt fram förslag om lärartäthet, men att det i nuläget inte är möjligt.
– Det saknas för många legitimerade förskollärare och de är för ojämnt fördelade över landet för att det ska gå.
Eva Broström har haft två parallella uppdrag: dels att föreslå hur förskolan ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, dels föreslå en obligatorisk förskola för barn med påtagliga brister i det svenska språket.
Obligatorisk språkförskola och krav på att personalen ska kunna svenska står sedan tidigare högt på Tidöpartiernas önskelista för att stärka förskolans möjligheter att klara sitt kompensatoriska uppdrag.
”Juridiskt och praktiskt svårt”
Men ett obligatorium i en verksamhet med uppenbara kvalitetsskillnader är ingen bra idé, menar Eva Broström.
– Att införa en obligatorisk förskola för endast vissa barn är både juridiskt och praktiskt svårt och väcker frågor om likabehandling och diskriminering. Det skulle dessutom förändra förskolan i grunden, eftersom det i dag är en frivillig skolform.
För att öka andelen barn som deltar i förskolan föreslår hon istället en förstärkt uppsökande verksamhet och en rätt till utökad tid inom den allmänna förskolan.
”Postnumret ska inte avgöra”
Hon vill också se en försöksverksamhet med språkstärkande insatser och införa en språkbedömning från tre års ålder.
Anna Olskog välkomnar även de delar av slutbetänkandet som gäller en försöksverksamhet med språkstärkande arbetssätt.
– Det tycker vi är viktigt, kvaliteten måste vara hög i hela systemet. Alla barn måste ha rätt till en förskola som arbetar språkstärkande. Postnumret ska inte avgöra vad du får för kvalitet på undervisningen i din förskola, säger Anna Olskog.
LÄS MER:
