Utredaren: Högst tolv barn i yngsta barngrupperna

• LÄS ÄVEN: Kräver högre status för förskolan: ”Ses som service”

Helt avgörande för både kvalitet och arbetsmiljö i förskolan. Så kommenterar Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog de förslag till reglering av barngruppsstorlek och personaltäthet, som regeringens särskilda utredare Eva Broström på tisdagen lämnade till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

– Det här är de två enskilt viktigaste frågorna för oss, säger Anna Olskog.

Tolv barn för de yngsta

I sitt slutbetänkande föreslår Eva Broström att barngrupperna ska ha högst tolv barn i åldern 1–2 år, femton barn i åldern 3–5 år och tolv barn i åldern 1–5 år.

Hon föreslår också en personaltäthet med som högst fyra barn per personal i åldern 1–2, fem barn i åldern 3–5 och fyra barn i åldern 1–5.

– Det vore direkt dumt att inte följa utredarens förslag. Forskningen visar att investeringar i förskolan med små barngrupper, hög personaltäthet och välutbildad personal ger långsiktiga vinster för hela samhället. Det leder till bättre utbildningsresultat, högre sysselsättning, bättre hälsa, minskade kostnader och mindre utanförskap, säger Anna Olskog.

Svårt med lärartäthet

För att stärka likvärdigheten och höja kvaliteten i verksamheten krävs också en reglering av hur många barn en legitimerad lärare i förskolan kan ha undervisningsansvar för, understryker Anna Olskog.

– Vi kommer fortsätta att jobba för en reglering av lärartätheten. Det ingick tyvärr inte i utredningens direktiv, men är avgörande för undervisningens kvalitet, säger Anna Olskog.

Eva Broström förklarade att hon gärna hade lagt fram förslag om lärartäthet, men att det i nuläget inte är möjligt.

– Det saknas för många legitimerade förskollärare och de är för ojämnt fördelade över landet för att det ska gå.

Eva Broström har haft två parallella uppdrag: dels att föreslå hur förskolan ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, dels föreslå en obligatorisk förskola för barn med påtagliga brister i det svenska språket.

Obligatorisk språkförskola och krav på att personalen ska kunna svenska står sedan tidigare högt på Tidöpartiernas önskelista för att stärka förskolans möjligheter att klara sitt kompensatoriska uppdrag.

”Juridiskt och praktiskt svårt”

Men ett obligatorium i en verksamhet med uppenbara kvalitetsskillnader är ingen bra idé, menar Eva Broström.

– Att införa en obligatorisk förskola för endast vissa barn är både juridiskt och praktiskt svårt och väcker frågor om likabehandling och diskriminering. Det skulle dessutom förändra förskolan i grunden, eftersom det i dag är en frivillig skolform.

För att öka andelen barn som deltar i förskolan föreslår hon istället en förstärkt uppsökande verksamhet och en rätt till utökad tid inom den allmänna förskolan.

”Postnumret ska inte avgöra”

Hon vill också se en försöksverksamhet med språkstärkande insatser och införa en språkbedömning från tre års ålder.

Anna Olskog välkomnar även de delar av slutbetänkandet som gäller en försöksverksamhet med språkstärkande arbetssätt.

– Det tycker vi är viktigt, kvaliteten måste vara hög i hela systemet. Alla barn måste ha rätt till en förskola som arbetar språkstärkande. Postnumret ska inte avgöra vad du får för kvalitet på undervisningen i din förskola, säger Anna Olskog.

Förslagen finns redan

Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare, påminner om att förslagen om barngruppernas storlek är på den nivå som redan finns i Skolverkets riktlinjer.

– Hade huvudmännen följt riktlinjerna hade den här regleringen inte behövts, men det vi ser är ju att åtta av tio barngrupper i landet är för stora, säger hon.

Pia Rizell arbetar som lärare på en förskola i Vivalla i Örebro och har varit knuten till förskoleutredningen som expert. Hon betonar vikten av att se förslagen om barngruppernas storlek och personaltätheten som en helhet. Hon tar Norge som ett varnande exempel.

– Där har man bara en reglering av personaltätheten. Det innebär att om arbetsgivaren behöver stärka ekonomin kan den ta in en personal till och ytterligare barn – på det sättet blir barngrupperna större.

”Kommer göra enorm skillnad”

Hon ser också en styrka i utredarens förslag att endast personal med förskollärarexamen eller barnskötarutbildning finns med i underlaget vid en beräkning av personaltätheten.

– För mig som är yrkesverksam i förskolan kommer det här göra en enorm skillnad, eftersom vi vet att mer än var tredje person saknar relevant utbildning för uppdraget. Det kommer ge en högre kvalitet och en bättre arbetssituation.

Utredaren Eva Broström föreslår en utökad rätt till avgiftsfri allmän förskola med 25 timmar per vecka för alla barn från tre års ålder. Omräknat till helår blir det en höjning till 875 timmar från dagens 525.

– Det här är en fråga vi i Sveriges Lärare har stångats ned de senaste åren. Vi har sett att huvudmän valt att ge mer tid till föräldralediga. Men att först ge mer tid och sedan justera kvaliteten anser vi är fel väg att gå. Med Eva Broströms förslag hänger det ihop – vi får mindre barngrupper och en stabilare personaltäthet, säger Pia Rizell.

Närvaron ökar

Helheten stärks också av det förslag om lagreglering för planeringstiden i förskolan som klubbades förra veckan, menar Pia Rizell.

– Då kan man låta barnen vara fler timmar i förskolan eftersom de här regleringarna tillsammans kommer att ge en mer likvärdig och kvalitativ förskola. Vi ser att barnens närvaro ökar i de kommuner som ökat timantalet från 525 timmar till 875 eller ännu mer. Det är en viktig parameter – för om man ska kunna jobba språkstärkande behöver ju barnen vara på plats.

Utredaren förslår att regleringen av barngruppernas storlek och personaltätheten börjar gälla 1 juli 2030.

LÄS MER:

Facken i gemensam protest mot stora barngrupper

Anna Olskogs tal på Sergels torg: ”Därför ryter vi ifrån”