En elev på nivå 2 kan identifiera huvudbudskapet i en medellång text, förstå samband även när informationen inte ligger alldeles på ytan och reflektera över textens syfte. Eleven kan jämföra påståenden och bedöma argument.

Nästan var tredje svensk 15-åring klarar alltså inte detta.

Om tre år är många av dem myndiga och röstberättigade. Hur ska man kunna värdera ett vallöfte, följa en samhällsdebatt eller genomskåda desinformation om man har svårt att identifiera huvudbudskap, argument och slutsatser i en vanlig text?

Läsförmåga handlar om kunskap. Men ytterst också om demokrati.

Jakt på förklaringar

Efter varje resultatras börjar jakten på förklaringar. Är det skärmarna? Pandemin? AI? Föräldrar? Segregationen?

Allt detta kan spela roll och bör diskuteras. Men det får inte skymma det som politiken faktiskt råder över: förutsättningarna för undervisningen.

Svensk skola har under lång tid pressats på resurser samtidigt som uppdragen blivit fler. Lärare ska hinna mer, dokumentera mer och hantera större skillnader mellan elever – samtidigt som många undervisar för mycket och i för stora klasser och grupper. Elever som behöver särskilt stöd får det ofta för sent eller inte alls.

Då borde ingen vara förvånad när resultaten faller.

En viktig lärdom

Men Pisa-resultaten säger också något om vad undervisningen behöver innehålla. Att kunna läsa och förstå en text är en grundförutsättning för nästan allt annat lärande. Därför är läsningen central och måste få ta tid. Tillbakagången i naturkunskap och matematik kan inte frikopplas från bristerna i läsförståelse.

Här finns en viktig lärdom när svensk skola nu får nya styrdokument.

Lärare har länge brottats med stoffträngsel. Läro- och kursplaner har velat rymma så mycket att undervisningen riskerar bli en kapplöpning genom innehåll som ska hinnas med. Men kunskap skapas inte genom att så många punkter som möjligt bockas av.

Det här behöver lärarna

Elever behöver tid att läsa. Att läsa längre texter. Att läsa om. Samtala om det lästa. Lära sig nya ord. Resonera, jämföra, analysera och förstå.

De beslutade nya läroplanerna innebär steg i rätt riktning. Nu måste samma ambition prägla arbetet med kursplanerna. Stoffträngseln måste minska och de grundläggande färdigheterna få utrymme.

Och lärare måste få förutsättningarna att göra jobbet. Tid att planera och följa upp undervisningen. Rimliga klass- och gruppstorlekar. Tillgång till stöd för de elever som behöver det. Med andra ord: ett stopp för att låta kommunerna använda skolan som en budgetregulator.

Låt läsning ta plats

Det finns en lockelse i att efter varje Pisa-undersökning leta efter nya förklaringar. Men mycket av det som krävs är mindre spektakulärt och betydligt mer grundläggande.

Betala vad god undervisning faktiskt kostar. Ge lärare tid att undervisa. Ge elever tid att lära. Och låt läsningen ta den plats den förtjänar.

LÄS MER:

Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas

Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”

Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin