När Pisaresultaten presenteras brukar det inte dröja länge innan käpphästarna börjar galoppera. Flumskolan. Skolsegregationen. Vinsterna. Invandringen. Mobiltelefonerna. Alla finner snart stöd för det de redan ansåg.

Så lär det bli även denna gång. Pisa mäter vad 15-åringar kan, men är betydligt sämre på att visa varför resultaten förändras. Därför lämnar undersökningen gott om utrymme för säkra förklaringar.

De starkaste har tappat

Svenska elevers resultat har sedan förra undersökningen 2022 fallit kraftigt i både läsning och matematik. Men några mönster passar illa med skoldebattens vanligaste berättelser. Elever med svensk bakgrund har försämrats, medan resultaten för utlandsfödda varit stabila eller förbättrats. Resultaten har också fallit klart mer bland den socioekonomiskt mest gynnade fjärdedelen än bland den minst gynnade. Skillnaderna har alltså minskat – av det dåliga skälet att de starkaste eleverna tappat mest.

Segregationen och skolans bristande likvärdighet är fortfarande allvarliga problem, men de förklarar knappast en nedgång som varit störst bland elever med svensk och gynnsam bakgrund. Det blir också svårt att hävda att svensk skola tillhör världstoppen och att svaga resultat mest beror på invandringen.

Bred internationell nedgång

Sverige är del av en bred internationell nedgång. Även länder med andra skolsystem och annan migrationshistoria tappar. Svenska förhållanden kan förklara varför Sverige faller aningen mer än andra, men knappast varför så många länder faller samtidigt.

Vi bör därför undersöka sådant som förändrats i många länder. Den digitala miljön är en uppenbar kandidat. Barn och ungdomar läser mindre sammanhängande text och ägnar mer tid åt sociala medier. Mobiltelefonen konkurrerar inte bara med undervisningen utan också med läsning, sömn och koncentration under resten av dagen.

När uppfattningen nu vänt är skolan svår att styra om.

Till detta kommer generativ AI. Pisa 2025 är den första mätningen efter ChatGPT:s genombrott. En ny studie av David Strömberg och medförfattare visar att kinesiska elevers svar på hemuppgifter blev bättre med AI, medan resultaten på övervakade prov försämrades dramatiskt. Det eleven lämnar in kan alltså bli bättre samtidigt som eleven lär sig mindre. Ett verktyg som tar bort mödan att läsa, försöka och misslyckas tar också bort en del av lärandet.

Studien är inte sista ordet och alla skärmar är inte skadliga, men mobiltelefoner, sociala medier, digitala läromedel och AI är rimligare kandidater till en gemensam förklaring än de flesta svenska käpphästar.

Samtidigt kan svensk skola vara särskilt illa rustad för att hantera detta. Under lång tid var digitalisering ett mål i sig. Staten, kommunerna och privata huvudmän ville framstå som moderna. Föräldrar lockades av tekniken, företagen såg en marknad och huvudmän kunde se billiga och skalbara lösningar. Det krävs ingen sammansvärjning för att hamna här; det räcker att olika aktörer finner skärmarna attraktiva av olika skäl.

Splittrat ansvar

När uppfattningen nu vänt är skolan svår att styra om. Ansvaret är splittrat mellan staten, kommunerna och många fristående huvudmän. Kombinationen av decentralisering och skolmarknad gör gemensamma kursändringar svåra.

Det seriösa vore att systematiskt undersöka vad som hänt, både i och utanför skolan. Vi behöver mer forskning som jämför utvecklingen i flera länder och prövar olika förklaringar – även de digitala. Forskare och lärare behöver också få förutsättningar att tillsammans pröva och utvärdera åtgärder för att förbättra elevernas lärande.

Men Pisa publiceras fyra dagar före ett riksdagsval. Innan veckan är slut lär vi därför ha fått många säkra svar. Det finns större anledning att tro att de speglar avsändarnas gamla käpphästar än att de förklarar varför elevernas kunskaper har försämrats.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

LÄS MER:

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin

Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar

Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”

Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden

Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas