C-läraren: ”Politiken blir mer verklighetsförankrad”

Idag arbetar hon som speciallärare i matematik på Torpskolan i Lyckeby, en F–9-skola i utkanten av Karlskrona.

– Jag har arbetat som lärare i 15 år, på både stora och mindre skolor, på landsbygden och i stan. Under de första åren undervisade jag i svenska och SO för att senare vidareutbilda mig i matematik och så småningom även i specialpedagogik.

Varför är du politiskt aktiv?

– Jag är uppvuxen i en familj som har varit aktiv i Centerpartiet i generationer och var som ung engagerad i partiets ungdomsförbund CUF. Det föll sig därför ganska naturligt att så småningom även stå på listor och kandidera i val.

– Blir jag invald i höst blir det min fjärde mandatperiod.

Vilka erfarenheter från skolans värld tar du med dig in i politiken?

– Det är kutym att man som kommunalt anställd lärare inte sitter i samma kommuns skolnämnd eller liknande. Samtidigt är det mycket bra att fritidspolitiker är en del av den vardagliga verksamheten. Det gör politiken mer verklighetsförankrad.

– Som politiker har jag fått en större inblick i och ökad förståelse för de olika delarna av den kommunala verksamheten och beslutsprocessen.

Vilken är skolans största utmaning?

– En av de största är att öka an delen som blir gymnasiebehöriga. Vi måste helt enkelt se till att fler elever klarar grundskolan.

Hur gör man det?

– Med hjälp av bland annat en stark och, inte minst, kontinuerligt tillgänglig elevhälsa, tidiga insatser, flera speciallärare och att lärarna får bättre förutsättningar att vara just lärare. Det sistnämnda innebär bland annat rimlig undervisningstid och tid till för- och efterarbete av den.

– Jag tycker att man i högre utsträckning ska lyssna på professionen, vad lärarna anser att de behöver för att kunna göra ett bra jobb.

Mindre klasser?

– Det behövs mindre klasser framför allt i de yngre årskurserna då man arbetar med grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och matematik. Det är då allting sätts.

Cecilia Runesson betonar att alla skolor ska vara bra, oavsett var de ligger och utbildningen likvärdig.

Vilket förutsätter en ökad centralisering?

– Nej. Samtidigt som många beslut kring skolan fattas och ska fattas på riksplanet, behöver man lokalt kunna göra anpassningar och sätta sin prägel. Det är viktigt med decentralisering.

Lokalt bestämmande leder väl per definition till skillnader?

– Alla skolor ska självklart följa lagkrav och centrala regler. Det ska finnas en tydlig grund som gäller för alla. Men det är också viktigt att man på centralt håll lyssnar på vad bland annat kommunerna har att säga.

Hur ska man kunna behålla fler skolor på landsbygden när elevkullarna minskar?

– En del är att satsa på fjärrundervisning där det är möjligt och lämpligt. Men fler behöver vilja och kunna bo på landsbygden.

Cecilia Runesson hoppas på en mer Centerpartipräglad skolpolitik.

– Det innebär bland annat ökat fokus på det livslånga lärandet och höjda anslag till folkbildningen – inte minst folkhögskolorna – som den nuvarande regeringen dragit ned mycket på. Men även ökade satsningar på elevhälsan.

Hur ska man få fler att vilja utbilda sig till och arbeta som lärare?

– Genom att se till att lärare får vara just lärare, att de har en bra arbetsmiljö, lagom undervisningstid och tid till att förbereda och efterarbeta undervisningen.