MP-läraren: ”Förskolan saknas i politiken”

Han är lärare på förskolan Kompassen i Grums, kommunalpolitiskt aktiv i Karlstad och sedan drygt tio år tillbaka medlem i Miljöpartiet.

– Även om jag står på alla tre valsedlarna i höstens val känner jag mig framför allt som en kommunpolitiker. I dag är jag bland annat ersättare i kommunfullmäktige och ledamot av kommunens gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd.

– Tyvärr är det brist på förskollärare i politiken, vilket gör att förskolans perspektiv ofta saknas.

Är det några speciella erfarenheter från förskolans värld som du tar med dig in i politiken?

– Som förskollärare behöver man ofta ha en ängels tålamod, ett lugn och en pragmatism som man även kan applicera på politiken. Att vara mötesordförande påminner delvis om att ha en samling på jobbet.

Sebastian Örgesvik säger att har fått en annan förståelse för den politiska processen efter att han själv blivit politiker.

– Till exempel varför saker och ting tar så lång tid.

Eller behovet av kompromisser och prioriteringar?

– Ja, framför allt när det kommer till ekonomin. Politiker drar i allmänhet inte in exempelvis en linje eller lägger ner en skola för att det är kul.

Vilken är den viktigaste frågan på skolans område?

– Politikens uppgift är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för skolan och dess personal. Problemet i dag är att resurserna ofta är för knappa.

– Dessutom varierar förutsättningar beroende på var i landet en skola ligger, elevernas socioekonomiska bakgrund och om det är en kommunal skola eller börsnoterad friskola som delar ut ekonomiska överskott till sina ägare.

De flesta politiker utlovar satsningar på skolan.

– Men det räcker inte att bara säga det. Man måste också vara villig att ekonomiskt prioritera skolan högre än vad som sker i dag. På kommunal nivå behöver vi hjälp från staten.

Klarar inte kommunerna att själva finansiera skolan?

– Det går inte att komma runt att förutsättningarna varierar, till exempel mellan Danderyd och Lidingö å ena sidan och en del kommuner i Värmland som tillhör de fattigaste i landet å den andra.

– Om vi vill ha en likvärdig skola för alla elever behöver staten ta ett större ekonomiskt ansvar. Men det bör ske med ett kommunalt styre.

Vad tror du är viktigast för att flera ska vilja arbeta som lärare?

– Resurser och förutsättningar som gör att vi kan göra ett gott jobb utan att vi riskerar att slita ut oss. En bättre arbetsmiljö helt enkelt, vilket bland annat innebär rimliga – mindre – barngrupper.

– Politiken ska ge lärare förutsättningar att göra ett bra jobb, men inte detaljstyra oss. Lita på att vi har kompetens att utföra vårt arbete på ett bra sätt.

Högre lön?

– Det är viktigt med en rimlig ersättning och lön. Men en hög lön hjälper inte om man blir sjuk av jobbet.

Vilken betydelse har den nära kopplingen mellan friskolebranschen och en del nuvarande och tidigare politiker?

– Det har påverkat och påverkar tyvärr den politik som förs. Det har inte varit direkt ovanligt att personer gått från politiken till friskolebranschen.

– Trots att det exempelvis finns en stor majoritet mot marknadsskolan bland svenska folket – oavsett parti – har de som fattat besluten till stor del varit för den.