Maria Wiman: Så här snurrigt är det i en lärarhjärna

Häng med i Maria Wimans medvetandeström: ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”

Har ni läst James Joyces klassiska roman ”Ulysses”? Det är komplicerad läsning. De sista 50 sidorna följer man huvudpersonens fru genom inre monolog – helt utan punkter eller skiljetecken. Omöjlig läsning. 

Stream of consciousness heter det på litteraturvetenskapligska. En medvetandeström. Det är ett försök att följa med i en persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.

Men vet ni vad som hade varit riktigt himla helknäppt? Att ta sig in i en lärarhjärna på det sättet. Där snackar vi förvirring och själströttande läsning. Jag tror att folk utifrån har svårt att riktigt fatta hur komplex hjärnverksamheten är i skallen på en lärare en alldeles vanlig arbetsdag.

Låt mig försöka visa. Jag ska använda klassisk stream of consciousness. Håll i er. 

Min medvetandeström:

Idag är kollegan sjuk och det har kört ihop sig. Jag får 60 minuter lektion som jag inte planerat – jag visar film och stjäl den halvusla lärarhandledningen från UR:s storsatsning 2002. Livia är sjuk så Jenny måste byta halvklassgrupp, annars blir hon ensam och det är ju extra dåligt nu när det finns en pågående konflikt med Laura. Jag måste fixa datorladdare till Jonte som har som extra anpassning att jag ska ladda hans digitala verktyg. Skolsköterskan kommer på besök 8.30, Jonny ska till kuratorn 10.45, jag måste komma ihåg att maila hemmasittaren Pauls mamma om han inte dyker upp, kopiatorn har slut på färgpatroner, jag måste följa upp konflikten från gårdagens rast, hoppas projektorn fungerar idag (med ljud), fyra böcker från klassuppsättningen är bortslarvade – måste hitta ersättningsexemplar, rastvakten 11.30 är extra viktig på grund av konflikten på högstadiet i förrgår, det blir korv till lunch och jag måste hjälpa till att dela ut korvbröd exakt samma minut som min svenskalektion slutar, Lina har varit sjuk och måste få extra genomgång, Tove ska till specialläraren, Linus behöver bildstöd, Maja måste byta plats, var är lamineringsmaskinen?, måste påminna om friluftsdagen på torsdag, är det APT i eftermiddag?, jag ska skriva en anmälan till elevhälsoteamet och maila vårdnadshavaren till busige Bertil, jag MÅSTE KOMMA IHÅG att kolla till blyga Linda idag och trösta Ritta som fick F på matteprovet, fyllde jag i pappret från bup om Rickards adhd-utredning?, vad är lösenordet till SLI nu igen?, varför svajar internet?, är det elevråd redan?, Oliver måste påminnas om sin medicin, någon har klottrat snoppar på bänken igen, var är Petters dator?, Leopold har inte ätit frukost idag heller – måste fixa en frukt till honom, två elever har inte lämnat in sina mobiltelefoner, får verkligen Jonna och Signe gå ut och jobba, hinner jag fixa en fotboll till 10-rasten?, glömde jag att låsa dörren till biblioteket?, jag måste fixa hissnyckel till Johan som stukat foten, mobillådan blev tydligen kvar på bilden igår, oj nu blöder Stina näsblod igen, måste komma ihåg att kalla Ulriks mamma till möte, Henriks pappa vill ha prata om betygen och varför går Amalia alltid hem innan engelskan? 

Vore fint med förståelse

James Joyce vann aldrig Nobelpriset i litteratur men han anses vara en av de mest inflytelserika författarna någonsin. Jag gör inte några sådana anspråk. Men det vore tveklöst lite fint med förståelse från kreti och pleti.

En inblick i lärarhjärnans medvetandeström kanske kan vara en hjälp på vägen.

LÄS MER:

Då blir flest lärare långtidssjukskrivna

”Mirakelmetoden” döms ut av både lärare och forskare

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”