”Tisdagen 8 september 2026 blir en vändpunkt”

Ett foto av ett svenskt klassrum, till höger en bild av Erik Cardelús infälld i rund ram
Foto: Martin Stenmark/Privat

Erik Cardelús vill se Pisa-raset som en bottenpunkt – och manar till förändring.

Tyckarna rasade lika mycket som svenska femtonåringars Pisa-resultat.
Men var var engagemanget i FN:s ”Read Hour”, samma dag?
Erik Cardelús vill att den 8 september 2026 blir en vändpunkt.

Vissa paradoxer slår hårdare andra. Vissa dagar bär på en alldeles speciell symbolisk betydelse. Den 8 september satte två händelser den svenska läskrisen i starkaste blixtbelysning. På morgonen, med början 9:30, publicerade Skolverket de senaste PISA-resultaten. Här framkom bland annat att hela 31 procent av dagens 15-åringar har en kritiskt låg läsförmåga.

”Mullrade och bullrade”

Omgående gick landets mediekanaler i gång, mullrade och bullrade: ”Historiskt låga resultat”, ”katastrof” och ”kriskommission”. Stridsberedda politiker, självbelåtna experter och ivriga proffstyckare tävlade med att hitta enkla förklaringar, slagkraftiga kommentarer och självlysande syndabockar. Skolsegregation och skärmberoende, ett sprucket skolsystem och usla skolpolitiska motståndare. Eller för att citera Shakespeares drama om den förvirrade danske prinsen: Ur led är tiden. Ve att jag är den som föddes att den vrida rätt igen"

Hur många av oss var med och kraftsamlade?

Från dramatik till diskretion. Några timmar senare, klockan 19-20, inträffade ”Read Hour”. Det är FN:s stora läskunnighetsmanifestation, den internationella och nationella kraftsamlingen för att lyfta läsningen, litteraturen och läskulturen. En gyllene timme som är viktigare än någonsin.

”Boken i handen”

Men handen på hjärtat: Hur många av oss var med och kraftsamlade under denna extraordinärt viktiga timme? Satte sig och läste i fullständig skärmfri koncentration, själva eller tillsammans med barn och unga? Satt där och agerade den goda förebilden med boken i handen?  

Här är det fritt fram att tänja på uppriktigheten och dribbla loss med sanningen. Eller säga som det är. Klart är i alla att denna superviktiga lästimme inte satte några djupare spår i vårt medielandskap och inom de tidigare så uppvarvade tyckokratiska kretsarna. Vad var engagemanget där och då?

”Efter deppen kommer peppen”

Men efter deppen kommer peppen, förutsatt att vi är beredda att se den osminkade sanningen och röra oss i riktning mot något bättre. För när vi slår i botten, öppnas oanade höjder att börja klättringen uppåt. Och självklart borde tisdagen den 8 september 2026 bli en vändpunkt för oss alla, i skolan och i övriga samhället.

En väckarklocka för alla som värnar om ett starkt kunskapssamhälle, en gynnsam demokratisk utveckling och ett generellt välstånd. För den höga och utbredda läsförmågan är inte bara grunden i utbildningssystemet, utan också den bärande bjälken i vår civilisation och det mest effektiva vaccinet mot alla de odemokratiska krafter som härjar allt starkare i världen.

Erik Cardelus, fil dr i språkdidaktik, knuten till Handelshögskolan i Stockholm, och legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk.

Så förklarar grannländerna Pisa-raset: ”Nya impulser”

Anna Olskog: Ingen borde vara förvånad över Pisa-resultatet

Efter Pisa: ”Tro inte på läxor – tro på repetition”

S lovar höja statens bidrag till skolan: ”Välkommet”

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin