”Vi behöver införa NPF-anpassade läroplaner”
Daniel Brundin vill införa NPF-anpassade läroplaner.
Debatt
Elever med NPF drabbas hårt i skolan. Därför vill Daniel Brundin inför NPF-anpassade läroplaner.
”Att fortsätta som idag är ohållbart”, skriver han.
Efter sju års tid som lärare inom en autismverksamhet har jag sett att skolan både kan vara en plats där elever växer och en plats där elever slås ut. Och det är, vilket den senaste granskningen av skolan har visat, elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som drabbas hårdast.
Skolsystemet, som läroplanen är utformad, krockar med dessa elever. Det är dags att vi vågar tänka nytt.
Anpassad läroplan
Vi behöver införa en NPF-anpassad läroplan. Det handlar inte om att sänka ambitionen, utan om en likvärdig skola. Vi i skolan sliter med de medel och resurser som finns att tillgå. Vi differentierar, anpassar, pyser och varierar. Vi möter upp, stämmer av och ställer upp. Men vi räcker ändå inte alltid till.
Dagens betygskriterier kräver att alla ska kunna föra resonemang, analysera orsaker och konsekvenser samt beskriva samband i nästan alla ämnen. Det lämnar inget utrymme för svårigheter med exempelvis mentalisering eller koherens - en spretig kunskapsprofil. Många individer inom NPF besitter spetsförmågor. Med anpassade betygskriterier kan resurskrävande utanförskap istället omvandlas till en tillgång i samhället.
Ska ses som en riktad livlina
Gällande läroplan tillåter ändå en hel del anpassningar och individuellt utformade lösningar för att kunna möta elever som har extraordinära behov. Den så kallade ”pysparagrafen” är till för att ge elever med till exempel en funktionsnedsättning möjlighet att nå betyg även om hen inte klarar av alla delar av betygskriterierna inom ett ämne. Så långt, allt gott.
Pysparagrafen finns för att ge elever med funktionsnedsättning möjlighet att nå betyg. Men, paragrafen får inte användas i den löpande undervisningen eller under nationella prov – bara vid betygsättning.
”Vaga riktlinjer”
Och Skolverket kan inte ge svar när det handlar om specifika ärenden. Dessutom är Skolverkets riktlinjer så vaga att lärare diskuterar i timmar utan att få tydliga besked om vad som faktiskt får anpassas. Det skapar en ojämlik skola där slumpen avgör elevens framtid.
Detta får förödande konsekvenser för eleven som inte får ett kvitto på sina styrkor. Tänk dig att du 19 av 20 veckor under en termin för det mesta misslyckas med ditt arbete. Sen kommer lärarens magiska paragraf som ska försöka övertyga dig om att du klarade dig, att du visst kan och att du visst jobbat på bra! Vad jag som lärare säger under terminens arbete spelar ingen roll när systemet lyser rött.
”En trygg skolgång”
En NPF-anpassad läroplan ska inte ses som en universallösning för alla inom NPF, utan som en riktad livlina. Givetvis finns risker som att elevens framtida val smalnas av, vilket kräver ett genomtänkt samarbete mellan grundskola, gymnasium och arbetsmarknad. Men att fortsätta som idag är ohållbart. Genom att erbjuda en NPF-anpassad väg kan vi ge fler elever en trygg skolgång där de lyckas och når målen, och samtidigt ta tillvara på en spetskompetens som vårt samhälle inte har råd att förlora.
Daniel Brundin, lärare, Sjumilaskolan, Upplands Väsby
LÄS ÄVEN:
Nya läroplaner ska stoppa skriv- och läskrisen
Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin
Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi
Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”
Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden
