Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa

I den förra Pisa-undersökningen från 2022 var det en fjärdedel av de svenska eleverna i årkurs 9 som inte klarade den grundläggande nivån i läsförståelse. Då pratade de ansvariga statsråden om en läskris och en kunskapskollaps.

I dag visar den nya Pisa-mätningen från 2025 att botten inte var nådd. Nu är det hela 31 procent av eleverna som ligger under nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.  

Att det nu är en tredjedel av de svenska 15-åringarna som har så svag läsförståelse förvånar Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

– Det är mycket allvarligt att så många elever inte kan klara uppgifter som att urskilja ett huvudbudskap i en vanlig text, sammanfatta texten med egna ord eller hitta information i texten, säger hon.

Att resultaten dippar så i läsförståelse drabbar inte bara svenskämnet utan du behöver en läsförmåga och en läsförståelse i alla skolämnen.

Att 31 procent av eleverna inte klarar det betyder att de inte heller kan använda läsningen som ett redskap för lärande i andra ämnen, konstaterar Linda Fälth.

– Att resultaten dippar så i läsförståelse drabbar inte bara svenskämnet utan du behöver en läsförmåga och en läsförståelse i alla skolämnen. Det får konsekvenser över hela linjen. Då går det inte att hålla undervisningen på den nivå som man skulle önska.

Har tappat ett helt år kunskapsmässigt

Jämfört med Pisa 2022 har Sverige rasat i läsförståelse med 21 poäng. Det är det lägsta resultatet som uppmätts i Pisa för svensk del. Det betyder att eleverna – sett till antalet Pisa-poäng – nu ligger ett år längre bak kunskapsmässigt än vid den förra mätningen.

OECD lyfter i sin analys fram en lång rad delförklaringar till lästappet. Till exempel har elevernas uthållighet försämrats, läsvanorna har urholkats, användning av mobiler och digitala verktyg har ökat och inställningen till lärande och skolan har förändrats. 

Vid regeringens pressträff betonade utbildningsministern Simona Mohamsson (L) framför allt skärmarnas negativa effekt på läsningen.

I grundskolans nya läro- och kursplanerna, som just nu tas fram på Skolverket, kommer det också att vara ett betydligt större fokus på det analoga, understryker Linda Fälth, som är en av experterna som arbetar med de nya kursplanerna. Samtidigt varnar hon var att bara peka ut digitaliseringen som boven i dramat.

– Det är förenklat att skylla på skärmarna, säger Linda Fälth.

Hon betonar också att det inte finns någon ”quick fix” på läskrisen. Ska Pisa-trenden vändas måste läsundervisningen prioriteras – i alla stadier.

Skriver mer detaljerade kursplaner

De nya kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk kommer också betydligt tydligare och mer detaljerat att skriva fram hur läsundervisningen ska bedrivas, enligt Linda Fälth. 

Bland annat kommer vikten av lärarens högläsning och lärarledda textsamtal att ges en större tyngt.

– Mängdträning och fler böcker i skolan är viktigt, men det måste också till undervisning i hur man tar sig an en text och i läsförståelsestrategier. Läraren måste visa steg för steg, modellera och undervisa i läsförståelse på ett annat vis än idag, säger hon.

Grundskolans styrdokument ändras 2028, men vilken är den viktigaste åtgärden som kan göras nu för att svenska elever ska bli bättre läsare?

– Att börja tidigt och verkligen lägga grunden på lågstadiet för läsförståelse och ett läsflyt som man kan bygga vidare på så att vi inte måste lappa och laga på mellan- och högstadiet. Det är svårt att hämta upp läsningen, därför är det jätteviktigt att vi får en bra start.

LÄS MER:

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin

Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”

Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden

Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera