Sveriges resultat i matematik är 464 poäng, vilket är en nedgång med 18 poäng jämfört med 2022. Det är det lägsta resultatet som uppmätts.
Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”
Ola Helenius tillbakavisar att skärmarna ligger bakom Pisa-fallet.
Pisa 2025
Svenska elever rasar i matte i Pisa – men det är ett och ett halvt år kvar till den räddning som regeringen presenterar.
– Det är en mattekris, men den har pågått länge, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet och en av hjärnorna bakom de kommande kursplanerna i matematik.
Under regeringens presskonferens om Pisa-krisen ger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) exempel på räddningen. Det handlar bland annat om de kommande nya läro- och ämnesplanerna. Men de är ett och ett halvt år bort.
– Det är inte så lätt som enskild lärare att veta vad man ska göra fram tills dess. Men om kollegier av lärare kan fokusera på undervisningen, då tror jag man kan komma framåt, säger Ola Helenius.
Genom att helt enkelt ställa frågor:
– Hur skulle vi på vår skola kunna undervisa något särskilt område inom matematiken bättre? Även små förändringar åt det bättre spelar roll, och känslan av att som lärare känna att man ihop med sina kollegor kan göra skillnad är också bra för ens professionella självkänsla.
”Svårt bli framgångsrik”
Är det en mattekris?
– Jag tycker definitivt att det är en mattekris, men den har pågått mycket längre. Vi utestänger många från ett nationellt gymnasieprogram för att de inte får godkänt i matte. Jag menar inte som OECD, att en stor grupp inte kommer att klara sig i samhället, inte lyckas trycka på rätt hissknapp. Men utan gymnasiet riskerar du att fara illa för du utestängs från både arbetsmarknad och vidare utbildning, säger Ola Helenius.
Resultat i matematik 2003–2025
Hans forskning rör lektionsstrukturer och läromedelsanvändning.
– Vi ser att det är väldigt svårt att bli en framgångsrik elev med den utbildning vi ger. De nya kursplanerna, som jag är involverad i, kommer göra det mycket tydligare vad man ska lära sig, hur och hur undervisningen ska se ut. Det tror jag hjälper.
”Dålig idé att låta folk misslyckas”
Ola Helenius verkar dock inte särskilt bekymrad över Pisa-fallet.
– Det här säger lite om hur mycket matte svenskar kommer att kunna i framtiden. Jag är mer bekymrad över tillgången till gymnasiet, som är en intern fråga. Men problem i matten är ofta en ingång till skolfrånvaro och andra skolproblem. Av det skälet är det en dålig idé att låta folk misslyckas, och det behöver man inte Pisa för att se, säger han.
Anna Castberg, analyschef, på Skolverket, presenterade det svenska resultatet av Pisa-mätningen.
I tidigare intervjuer har han problematiserat matteundervisningen, till exempel pekat på hur undervisning som till stor del är baserad på att elever sitter och räknar enskilt, också medför krav på enklare uppgifter som ger en förenklad och förvirrande beskrivning av matematiken.
”Jag tror på förändringarna"
– När vi analyserar läromedel och undervisning över tid ser vi glapp i begreppsutvecklingen. Man hackar upp matte i så små delar att det blir osammanhängande och det skapar osäkerhet för eleverna, säger han.
Ola Helenius ger framtidstro.
– Jag tror på förändringarna som ska komma, både särskilt stöd och minskad administrativ börda. Ett ämnesmässigt undervisningsfokus som kommer med ämnesplaner och kursplaner, jag tror det hjälper. Och inget hindrar lärare från att använda förslagen när de går ut på remiss. Att fråga sig hur vi gör vi i vår skola, i vår kommun?
Tror inte det är skärmarnas fel
Utbildningsminister Simona Mohamssons (L) förklaring – att det är skärmarnas fel att svenska femtonåringar når bottenrekord i matte – avvisar han.
– Nej, jag tycker att det verkar helt osannolikt att det skulle ha med det att göra. Kurvorna för alla ämnen är väldigt lika varandra, och det är olika hur man använder skärmar i svenska och matematik. Det verkar inte vara en trolig förklaring. Ska man hitta en sådan måste det ha med hela skolsystemet och alla ämnen att göra, säger han.
Om skärmarna vore förklaringen, skulle svenska elever inte ha tagit ett resultatskutt 2015, enligt Ola Helenius.
– De åren hade vi mycket entusiasm i skolan som helhet. Vi hade mattelyftet, även om det visade sig ha begränsade effekter. Men det kan vara så att man skapar mer entusiasm och glädje och lärare jobbar hårdare. Idag har vi dragit ner på resurser, det är stort fokus på NPF. Jag tror att stämningar spelar roll för resultatförändringarna.
LÄS ÄVEN:
Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”
Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi
Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin
Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera
