Jämfört med Pisa 2022 rasar Sverige i läsförståelse med 21 poäng – det lägsta resultatet som uppmätts i Pisa för svensk del.
Till startsidan
Var tredje svensk 15-åring når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, visar resultatet av Pisa 2025 som presenterades av Emma Holmberg, projektledare, och Anna Castberg, analyschef, på Skolverket.
Pisa 2025
Kunskapsraset för svenska elever är kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Sammantaget har de aldrig varit så dåliga på matematik, läsförståelse och naturvetenskap i någon Pisa-mätning de senaste 25 åren.
– Det är en dyster bild, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, på en presskonferens.
OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 ger besked om hur 15-åringar i 91 länder/regioner presterar i naturvetenskap, läsning och matematik. För svensk del är resultaten en kalldusch, visar den internationella rapporten som TT tagit del av.
Tappet är störst i läsförståelse (-21 poäng) och matematik (-18 poäng), medan nedgången i naturvetenskap (-8 poäng) är mindre. 20 poäng motsvarar ungefär ett års lärande.
Jämfört med Pisa 2022 rasar Sverige i läsförståelse med 21 poäng – det lägsta resultatet som uppmätts i Pisa för svensk del.
En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik.
– Det är väldigt allvarligt att vi ser en så stor grupp som inte når upp till en grundläggande nivå, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, till TT.
– Men sedan gäller det att komma ihåg att det här inte betyder att eleverna inte kan läsa. Det betyder dock att man inte kan ta till sig texter på ett mer komplext sätt.
Trots de kraftigt försämrade resultaten ligger Sverige på, och inte under, OECD-snittet i samtliga tre områden. Förklaringen är att en lång rad andra länder också backar.
Tydligast är det i läsförståelse, där även starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea hör till de många som tappat sedan den föregående Pisaundersökningen, 2022. I Norden får samtliga fem länder sämre resultat på alla tre kunskapsområden.
Sveriges resultat i matematik är 464 poäng, vilket är en nedgång med 18 poäng jämfört med 2022. Det är det lägsta resultatet som uppmätts.
Andelen 15-åringar som är lågpresterande på alla tre områden ligger nu på 19,4 procent i Sverige och 19,7 procent i OECD. Det innebär att nästan var femte elev har svårt att både läsa en enkel text och tolka enkla data.
– Sammantaget är det en dyster bild för 15-åringar. Det är tydligt att vi i Sverige och i andra länder kommer behöva lägga ett stort fokus på varje enskild elev, säger Anna Castberg.
Sveriges resultat i naturvetenskap är 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från Pisa 2022. Det är i nivå med OECD-genomsnittet.
Tittar man på områdena var för sig är andelarna med väldigt svaga kunskaper ännu högre. I läsförmåga till exempel klarar 31 procent av de svenska eleverna inte mer än de allra enklaste texter, samma som OECD-snittet.
Den försämrade läsförmågan är särskilt oroande, eftersom den är avgörande för hur eleverna kan prestera i andra ämnen, skriver OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher i sin analys.
Han ser en kombination av förklaringar: mer läsning på skärm och mindre fördjupad läsning, minskad läsning för nöjes skull, minskad förmåga till fokus och förändrade inställningar till lärande och skola. Uppgiften för utbildningsansvariga är därför att väcka ungas läsintresse på nytt.
– TEXTEN UPPDATERAS –
LÄS MER:
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna
Valet 2026 Gymnasieläraren Rickard Mohss: ”Lärare behöver rejälare löner och tydligare lönesteg”.
Valet 2026 Förskolläraren Sebastian Örgesvik: ”Politiken ska inte detaljstyra lärarna”
Valet 2026 Gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander: ”Bristande likvärdighet är vår största utmaning”
Valet 2026 SO- och språkläraren: ”Ojämlikhet och segregation hör till våra största utmaningar”.
Valet 2026 Förskolläraren Charlotte Wannius Falk: ”Trygghet och studiero är jätteviktigt”.
Valet 2026 Specialläraren Cecilia Runesson: ”Fler elever måste klara grundskolan”.
Valet 2026 Yrkesläraren Marc Ersson: ”Lönerna behöver höjas”.
Valet 2026 SO-läraren Jessica Fryksten: ”Likvärdigheten måste öka i skolan”.
Debatt Hon kräver insatser mot tystnadskulturen
Debatt En chans att stoppa obehöriga från att undervisa, enligt Liberala kvinnor