Debatt: Nu måste läsförståelse och handskrift prioriteras
Annica Ericson är pensionerad förskollärare som större delen av sitt yrkesliv arbetat i förskoleklass.
Vi lärare debatt Kanske har trenden vänt. Jag ser nu att de svårigheter som denna ”lyssneläsning” i längden innebär granskas, skriver pensionerade läraren i förskoleklass.
Jag är pensionerad, passionerad förskollärare som större delen av mitt yrkesliv arbetat i förskoleklass och med de yngre åldrarna i skolan. Jag har med fasa åsett hur läs- och skrivinlärningen försämrats i grundskolan. Jag har under åren haft många diskussioner med klasslärare som förlorat kompetensen i det viktigaste skolan ska förmedla: läsförståelse och handskrift. Medan vi förskollärare utbildats i läsningens grunder har grundskollärarnas utbildning i ämnet reducerats, till förmån för IT. Och individuellt läsande.
Det är därför med stor glädje jag läser artiklarna där ”lyssneläsning” ifrågasätts.
Om jag får relatera lite till min egen småskoletid som elev på 1960-talet, så var det vanligt att vi hade ett ex var av samma läsebok i klassen och vi turades om att läsa högt, varsitt stycke. Vissa (och jag var en av dem, måste jag kanske medge) snappade koderna snabbt och kunde snart läsa flytande. För andra var det inte lika enkelt, men jag upplevde aldrig att någon värderades lägre, vi väntade snällt och så småningom gick det ju lättare även för den som behövde mer träning.
Ordet kränkning har smugit sig in
Jag vet inte anledningen till att gemensam högläsning alltmer försvunnit. Kanske för att ordet kränkning smugits in i skolvärlden och att man alltmer undvikit situationer som skulle kunna upplevas som kränkande, till exempel att utsätta en elev för att framstå som ”sämre” är andra. Samma sak med skrivandet, vissa behöver träna mer för att kunna forma bokstäverna och det skulle kunna upplevas som ”kränkande”. Och man har då kompenserat det med att tro att eleverna skulle klara sig med skrivande på dator.
Har det med det fria skolvalet att göra?
Lärare har ju förvandlats till försäljare av en produkt, bra skolresultat. Har det blivit svårare att motivera om vissa elever inte får en stjärna i kanten på varje inlämnad uppgift?
Tack för att ni tar tag i detta
Jag har varit med om lästävlingar mellan klasser där målet varit att läsa så många ”små”böcker som möjligt individuellt och tyst. Utan att läraren haft koll på läsförståelsen genom att muntligt kontrollera att eleven förstått vad den läst. Individualiseringen har gjort att det blivit oöverstigligt för läraren att ha koll på varje enskild elevs förståelse.
Kanske har trenden vänt. Jag ser nu att det svårigheter som denna ”lyssneläsning” i längden innebär granskas.
Nu när vissa högstadieelever skäms över att de inte kan skriva sitt namn snyggt kanske det redan har vänt och formandet av bokstäverna fått tillbaka status och lärs ut?
Tack för att ni tar tag i detta!
Annica Ericson, pensionerad förskollärare som arbetat som lärare i förskoleklass
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren
Läs alla artiklar i vår granskning av lyssneläsningen
Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen
Professorn om lyssneläsningen: ”Obegripligt svek”
Lärarnas vittnesmål: Därför tar lyssneläsningen över
”Alltför många klarar inte att läsa överhuvudtaget”
Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen
Skolverket svarar på professorns hårda lyssnekritik
De tjänar miljoner på lyssneläsningen – år efter år
Läskrisen ger lyssneföretaget stor makt i skolan
Skolministern om lyssneläsning: ”Vi lurar barnen”
Siffror: Lyssneläsningen ökar dramatiskt på universiteten
Herlitz: Jo, vi lärare har faktiskt ett val
Lyssneläsning är ett svek mot yrkeselever
Här har lyssneläsning blivit en icke-fråga