Skolverket svarar på professorns hårda lyssnekritik
Anna Westerholm, till vänster, Skolverkets chef för avdelningen för läroplaner svarar på kritiken från Agneta Gulz, till höger, professor i kognitionsvetenskap.
Lyssneläsning
Skolmyndigheterna pumpar ut vilseledande råd som driver på lyssneläsningen, menar kognitionsforskaren Agneta Gulz. Men Skolverket anser att budskapet är glasklart:
– Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa, säger Anna Westerholm.
De statliga skolmyndigheterna har starkt bidragit till att lyssning i så pass hög grad ersätter läsning i undervisningen, menar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förmedlar felaktiga föreställningar om att alla elever lär sig på olika sätt, att lyssning är inkludering och att det är eleverna själva som bäst vet hur de lär sig, anser Agneta Gulz.
– Det hjälper inte att myndigheterna också lägger ut bra saker, till exempel om vikten av tidig läsinlärning. Det drunknar i allt ideologiskt och icke-evidensbaserat material som de pumpar ut.
Regeringsuppdraget: ”Storstäda”
Just nu genomför Riksrevisionen en granskning av skolmyndigheternas arbete med att säkerställa att utbildning i skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolmyndigheterna har också haft ett regeringsuppdrag att ”storstäda” sina webbplatser, för att säkerställa att deras information lever upp till det kravet.
Trots det finns det fortfarande mycket information kvar som borde slängas, enligt Agneta Gulz. Allt som kan vilseleda lärarna genom att antyda att det går lika bra att tala och lyssna som att skriva och läsa måste bort, anser hon.
Anna Westerholm, Skolverkets chef för avdelningen för läroplaner, tillbakavisar kritiken. Myndighetens budskap är entydigt, menar hon. Alla elever ska läsa mycket och ofta och lyssning kan inte ersätta läsning.
– Däremot kan vi säkert bli ännu tydligare med att det är uttalanden som vilar på en ordentlig vetenskaplig grund. Det kanske kan bli otydligt ibland när vi vill ge en lättbegriplig och användbar information, säger Anna Westerholm.
Skolverket om granskningen: ”Oroande”
I dag har Skolverket ingen rekommendation som klargör när och för vem lyssning av inläst text kan vara ett bra verktyg. Den typen av bedömningar har traditionellt sett lämnats åt lärarprofessionen, enligt Anna Westerholm. Men hon utesluter inte att en sådan rekommendation kan behövas.
I början av nästa år ska Skolverket presentera nya riktlinjer och stöd kring användningen av olika lärverktyg och i det arbetet kan lyssning av inläst text ingå.
– Vad som kommer att stå i de slutgiltiga rekommendationerna kan jag inte svara på, men som uppdraget är formulerat är det naturligt att vi tittar på frågan, säger Anna Westerholm, som beskriver resultaten i Ämneslärarens granskning som oroande.
Ser du själv ett behov av en tydlig rekommendation, med tanke på att vår undersökning visar att lyssning i så hög grad ersätter läsning?
– Det beror på om vi lyckas ta fram en rekommendation som verkligen stödjer lärare på ett bra sätt. Vi har historiskt varit försiktiga med att uttala oss om vad som är rätt och riktigt i en viss undervisningssituation.
Fler orsaker till att lyssningen tar över
Fem andra faktorer som gör att lyssning ersätter läsning på bred front, enligt Agneta Gulz.
- Inkluderingsidén. En felaktig idé om att barn inkluderas om de får sitta kvar i klassrummet och lyssna när de andra läser har spridits. På sikt exkluderas dock eleven som inte blir funktionellt läskunnig.
- Digitaliseringen. Beslutsfattare, huvudmän och rektorer har drivits av en modernitetsidé och en vilja att ”vara i framkant” genom att digitalisera skolan.
- Pengar. Edtechbolag tjänar stora pengar när skolor köper in en skärm till varje elev och inläsningstjänster till alla. För huvudmännen är det billigare att låta elever lyssna än att anställa fler speciallärare och ha små undervisningsgrupper.
- Bristande kunskap. Lärarutbildningar och utbildningar för specialpedagoger är undermåliga och ger inte tillräcklig kunskap om vikten av att läsa och skriva och om hur man hjälper barn och unga att utveckla dessa förmågor.
- Svaga styrdokument. Läroplaner och styrdokument har redan på mellan- och högstadiet högt flygande kunskapsmål, men fokuserar inte på läs- och skrivinlärning.
Skolmyndigheterna granskas
- Riksrevisionen har inlett en granskning av de statliga skolmyndigheternas arbete med att säkerställa att utbildningen i skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läs mer här.
- Skälet är att tongivande forskare och skoldebattörer riktat stark kritik mot avsaknaden av vetenskaplig förankring i skolan.
- I granskningen ingår Skolverkets, Skolinspektionens, Specialpedagogiska skolmyndighetens och regeringens arbete.
- Granskningen omfattar inte enskilda huvudmän eller lärares arbete.
- Riksrevisionens förstudie görs under hösten. Vid årsskiftet ska myndigheten besluta om den går vidare med granskningen.
Källa: Riksrevisionen
Läs alla artiklar i vår granskning av lyssneläsningen
Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen
Professorn om lyssneläsningen: ”Obegripligt svek”
Lärarnas vittnesmål: Därför tar lyssneläsningen över
”Alltför många klarar inte att läsa överhuvudtaget”
Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen
Skolverket svarar på professorns hårda lyssnekritik
De tjänar miljoner på lyssneläsningen – år efter år
Läskrisen ger lyssneföretaget stor makt i skolan
Skolministern om lyssneläsning: ”Vi lurar barnen”
Siffror: Lyssneläsningen ökar dramatiskt på universiteten
Herlitz: Jo, vi lärare har faktiskt ett val
Lyssneläsning är ett svek mot yrkeselever
Här har lyssneläsning blivit en icke-fråga