”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Till startsidan
Benjamin Grimm, mer känd som Ben bland sina elever, är engelsklärare på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Undervisning
Lärosäten larmar om chockade studenter som inte klarar att läsa vetenskapliga texter på engelska. Att introducera ett akademiskt språk och rusta elever med ett rikt ordförråd är ett viktigt ansvar, menar gymnasieläraren Benjamin Grimm.
– Ju mer de lär sig hos mig, desto fler dörrar står öppna för dem i framtiden, säger han.
Favourable, marvelous, dope, lit, brilliant, advantageous, superb.
I sal A201 på Nacka gymnasium spånar alla i klassen frenetiskt för att komma på så många synonymer som möjligt till adjektivet ”good”.
– Come on guys, there are a few more minutes left! Remember, there will be a prize for the winner, säger läraren Benjamin Grimm.
Med ett par vita sneakers på fötterna kryssar han snabbt fram mellan borden för att snappa upp frågor och elda på eleverna. Klockan har nyss passerat 8.25 och måndagens första lektion i engelska 7 har rivstartat.
– What’s the Spanish word for good? frågar Benjamin Grimm, eller Ben som han kallas.
Han råder eleverna att fundera på en engelsk glosa, som likt den spanska, inleds med ett b. Vid övningens slut avslöjar han vilket ord han sökte:
– Beneficial, säger Ben Grimm och berättar att det ordet har samma latinska rot – bene – som det spanska ordet ”bien”.
Att uppmärksamma eleverna på de latinska och germanska rötterna, som många akademiska ord delar, är en strategi som Ben Grimm medvetet flikar in i sin undervisning.
Lär sig eleverna några av de vanligaste rötterna kommer de senare på egen hand kunna lista ut vad andra – för dem okända och avancerade – engelska ord kan betyda.
– Det är omöjligt och orealistiskt att tro att jag kan lära mina elever alla ord som förekommer vid universitetsstudier, men jag hoppas och tror att de får med sig användbara verktyg som gör att de förstår fler ord, säger Ben Grimm.
”Jag älskar att svara på elevernas frågor och vill att de ska kunna fråga mig om allt”, säger Ben Grimm, här med Evindar Collins och Christopher Brown som läser kursen engelska 7 på Nacka gymnasium.
Att svenska studier har visat att gymnasieungdomars engelskkunskaper inte lever upp till de krav som ställs vid högskolor och universitet och att studenter har svårt att läsa engelsk kurslitteratur är bekymmersamt, menar han.
För även om inte alla hans elever tänker plugga vidare, så är det hans ansvar som gymnasielärare att rusta dem med en mer formell och akademisk engelska, anser Ben Grimm.
Han är från USA och drar paralleller till sin egen studietid vid Harvard, där han började läsa svenska, utan att ha en aning om att han en dag skulle bli kär i en svensk och undervisa i Sverige.
– Lika lite som jag visste då om hur mitt liv skulle bli, lika lite vet mina elever nu om vad som väntar dem. Men ju mer de lär sig, desto fler dörrar öppnas. Att kunna flera språk ger så många möjligheter och att kunna uttrycka sig formellt är ett viktigt vapen, säger Ben Grimm.
Han märker att hans elever redan har en god hörförståelse och ett starkt vardagsspråk som de förskansat sig utanför klassrummet, inte minst genom sociala medier och onlinespel.
Något eleverna däremot sällan gör på fritiden är att läsa avancerade, autentiska texter på engelska. Därför är det just texter från den engelskspråkiga världen som Ben Grimm lägger fokus vid i sin undervisning.
Läroböckerna väljer han bort – av flera skäl.
– Den svenska klassrumsengelskan är en väldigt specifik genre, som kanske inte helt matchar den engelska som eleverna möter vid universiteten. Och som modersmålstalare skulle jag aldrig välja att läsa en lärobokstext, säger Ben Grimm.
I stället handplockar han texter till klassen på teman som intresserar honom och som han tror kan väcka elevernas nyfikenhet. Ämnena spänner från kontroverser inom konstvärlden till diskriminering av afroamerikaner i rättegångar i USA.
Målet är att hitta artiklar, pjäser eller böcker som lär eleverna om livet och som tvingar dem att använda ett rikt och formellt ordförråd.
– Med autentiska texter kommer jag också bort från tjatet om att ”det bara är i skolan” som de behöver de här orden. Jag kan visa dem att det här är ord som faktiskt är viktiga i verkligheten, säger han.
När eleverna möter ord som ”laud”, ”venerate” och ”complicity” i en artikel om vilken hemsk make Pablo Picasso var är det också en större chans att de faktiskt lär sig orden på djupet och minns dem, menar Ben Grimm.
Vinsterna är alltså flera. Men att välja ut autentiska texter är tidskrävande. Förutom att vara lagom långa och intresseväckande måste de också hålla rätt språklig nivå.
För att urvalet inte bara ska bygga på magkänsla tar Ben Grimm hjälp av ”Vocabular Profiler”, ett nätbaserat korpus lexikon, som klassificerar alla ord i en text utifrån hur vanligt förekommande de är.
Kategoriseringen, som bara är ett knapptryck bort på datorn, ger honom – svart på vitt – svar på om texten innehåller ord som är lagom utmanande och som är användbara för eleverna.
Trots att verktyget är lätt att använda och att det sparar honom mycket tid är hans bild att det är tämligen okänt bland andra lärare.
– Det är synd för det är ett underbart verktyg som gör att jag på ett systematiskt sätt kan välja texter och sedan plocka ut ord som eleverna ska lära sig, som varken är för lätta eller svåra, säger han.
Hans arbetssätt – att kombinera spännande, aktuella teman med ”torra” ordövningar och glosprov – känner alla hans elever igen, från engelska 5 till engelska 7.
Att undervisningen har en tydlig struktur och är förutsägbar tror han både stärker elevernas kunskaper och deras motivation.
– Jag ser att den här systematiken gynnar så väl de starkaste som de svagaste i gruppen. De blir vetgiriga och ordgiriga och det gör mig otroligt glad att se att de faktiskt använder de ord som jag lärt dem i sina egna texter.
Att det skulle vara för trist och tråkigt att jobba med en mer formell och akademisk engelska med gymnasieelever stämmer inte, menar han.
– Nej, jag tycker inte det. Men jag älskar själv akademisk engelska och är kanske lite ”over the top” i klassrummet. Förhoppningsvis är det en energi som smittar av sig, säger Ben Grimm.
Ben Grimm undervisar i engelska och filosofi på Nacka gymnasium utanför Stockholm.
Utöver sin kärlek till det engelska språket och sina snabba sneakers, som bär honom varv efter varv mellan de uppsträcka händerna i klassrummet, har Ben Grimm även med sig en liten brun låda som kommer fram i vid lektionens slut.
Under den gångna timmen har eleverna fått träna på att skapa nya ord genom att byta ut deras suffix och prefix – en strategi som de kan använda för att bredda sitt ordförråd.
Ben Grimm har också hunnit mata dem med en mängd exempel på hur orden kan användas i vitt skilda sammanhang, från den amerikanska antigayrörelsen till klassiska monologer av Shakespeare.
När läxan – en artikel från New York Times om mjölklobbyns kamp mot begreppet ”sojamjölk” – har delats ut återstår bara en sak; att kora segrarna i den inledande synonymtävlingen.
De elever som kom på flest ord hyllas med en applåd och en vinst från Ben Grimms låda, fylld med småprylar och godsaker från USA.
När klassrummet har tömts skrattar han och säger att han känner sig som en lågstadielärare. Men att få ett litet pris lockar uppenbarligen även 18-åringar.
– Jag känner mig så fånig, men eleverna älskar det och jag ser en stor skillnad i deras engagemang. I dag kämpade de verkligen för att komma på synonymer. Om jag bara hade tagit fram en lärobok och sagt ”gör uppgifterna på sidan 64” så hade inte det hänt.
LÄS ÄVEN
Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur
Engelsklärare ensamma när de sätter betyg
Debatt Svenskläraren: Vem äger egentligen elevens text?
Kursplaner Professorn om första steget mot ett slopat sva-ämne.
Nya lärarrollen ”Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär.”
Nya lärarrollen Professorn om paradigmskiftet: ”Att förändra hela sitt arbetssätt blir ohanterligt.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”Det oroar mig jättemycket, tyvärr.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material.”
Nya lärarrollen ”Det är vi lärare som ska avgöra hur undervisningen bäst genomförs.”
Nya lärarrollen ”Mina elever är chockade över att de faktiskt kan rabbla alla grundlagar.”
Nya lärarrollen Professorn: ”Vi täljer inte guld med täljkniv.”
Nya lärarrollen ”Inte särskilt överraskande att läroplansprocessen nu återigen får hård kritik.”
Lärarpriser ”Nu anlitar skolorna våra medarbetare mer än tidigare.”
Forskning Forskaren: Föräldrarnas press ger tydliga resultat.
Debatt I nationella ”lyft” lappar man bara över de akuta bristerna med tidsbegränsade satsningar.
Debatt ”Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.”
Debatt Läraren: Jag undrar hur mycket av sva-försvaret som handlar om elevernas behov.
Läsning Forskaren: Tio böcker som tar oss med på ordentliga resor
Debatt Svenskläraren: ”Vi kan räkna minuterna, men vi kan inte räkna oss fram till förståelse.”
Debatt Svenskläraren: ”Oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning.”
Debatt Världens mest kända björn fyller 100 år.
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Nationella prov Så ändras direktiven till svensklärare.
Forskning Forskaren: Tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.
Betyg Nya siffror: Så har betygen förändrats i ditt ämne
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.