Här har de redan påbörjat paradigmskiftet

”Minns ni vad vi pratade om i går, hur många sitter i riksdagen? Skriv ned svaret på papperet framför er.” ”Minns ni vad ordet ’välfärd’ betyder? Förklara det för en kompis!”

Att ställa de enkla frågorna tar inte många minuter av lektionen, konstaterar mellanstadieläraren Rebecca Smalsjö som arbetar på Hosjöskolan i Falun.

Men att systematiskt och kontinuerligt återkomma till orden ”minns ni” och få eleverna att själva plocka fram centrala kunskaper och nyckelbegrepp ur minnet har visat sig vara ett mycket effektivt komplement i undervisningen, anser hon.

– Jag har fått ett mycket aktivare klassrum, särskilt på genomgångarna. Frågar jag ”minns ni Sveriges tre största sjöar” vill de verkligen kunna svaret. Eleverna har börjat anteckna och jag hör att de pratar på rasten om vad de lärt sig och vilken ”minns du” det kan bli, säger Rebecca Smalsjö.

En snabb check

Minns du-frågorna hjälper också henne att få koll på vad som fastnat hos eleverna och – framför allt – vad de inte kommer ihåg.

– Det blir en snabb check för mig. Har alla stenkoll på innehållet så kan vi gå vidare men är det är fem elever som fortfarande inte hänger med så måste vi stanna upp.

Strategin som hon använder sig av kallas minnesåterkallning eller testbaserat lärande och bygger på att eleverna på egen hand återkallar innehåll som de har gått igenom tidigare i undervisningen, till exempel genom att besvara frågor utan att titta i boken.

Trots att många studier visat att det här är en effektiv inlärningsstrategi nämndes den aldrig under Rebecca Smalsjös tid på lärarutbildningen.

Första gången hon hörde talas om testbaserat lärande var för ett år sedan när Hosjöskolan drog i gång en fortbildningsinsats om hur minnet fungerar och hur elevernas långsiktiga lärande kan stärkas. Bakgrunden var att många lärare hade brottats med att elever snabbt glömde vad de gått igenom på lektionerna.

Som en del av fortbildningen anlitades forskaren Bert Jonsson från Umeå universitet, som höll föreläsning för lärarna och som fungerat som ett stöd i implementeringsarbetet.

Lärarna fick också tid att läsa hans bok om testbaserat lärande och tid att dela erfarenheter med varandra om hur strategin fungerar i klassrummet.

Rebecca Smalsjö lyssnar till eleverna.

Rebecca Smalsjös bild är att de allra flesta lärare har börjat använda strategin på ett systematiskt sätt, oavsett ämne.

– Du kan göra minns du-övningar om fotosyntes, multiplikationstabeller, engelskglosor eller om allemansrätten på idrotten. Det är inte svårt men du behöver förkunskaper om hur strategin fungerar för att bli trygg med att använda den.

Tar mer tid

Även om det går lätt och snabbt att göra minns du-övningarna på lektionerna så har planering av undervisningen blivit lite mer tidskrävande, tycker Rebecca Smalsjö.

Dels behöver återkallningen planeras så att den görs återkommande och systematiskt. Dels måste läraren avgöra vilka kunskaper eller begrepp som är viktiga att befästa och när de ska plockas fram igen.

Att hon numera reflekterar mer över vad som verkligen behöver fastna i elevernas långtidsminne har också lett till att hon skruvat på andra delar av undervisningen.

– I dag tänker jag jättemycket på att mina genomgångar inte ska vara luddiga. Det ska vara väldigt tydligt vad som är kärnan i undervisningen och vad de ska lära sig så att det inte är en massa annat som pockar på deras arbetsminne.

Förutom att eleverna har blivit mer aktiva i klassrummet märker hon också effekter på deras lärande.

– Mina elever är chockade över att de faktiskt kan rabbla alla grundlagar. Det är en häftig känsla för dem. Det är coolt att vara påläst, säger Rebecca Smalsjö.