Hård kritik mot att nya stödreformen bara omfattar tre ämnen
”Jag är glad att det händer något, men det här är inte nog”, säger Ulrica Björkblom Agah, högstadielärare i engelska och skyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm.
Särskilt stöd
Extra anpassningar avskaffas och en ny form av stödundervisning införs – men bara i tre ämnen. Snålt och otillräckligt, menar läraren Ulrica Björkblom Agah.
– Det blir en dimridå. Oavsett ämne måste vi bort från anpassningskulturen och få in stöd.
Många lärare har jublat över att skolans stödsystem ska göras om och att extra anpassningar ska slopas. I stället för att elever sitter bakom skärmar eller lyssneläser i klassrummet ska de som behöver mer stöd få färdighetsträning, enskilt eller i mindre grupp, med lärare och speciallärare, enligt regeringen.
Om läraren ser att en elev behöver den här nya typen av stödundervisning ska rektor skyndsamt se till att den sätts in.
Gäller bara i tre ämnen
Men det här gäller bara de lärare som undervisar i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Stödundervisningen införs nämligen bara i de tre ämnena.
Det är Ulrica Björkblom Agah, högstadielärare i engelska och skyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, mycket kritisk till.
– Alla ämneslärare känner sig pressade att uppnå måluppfyllelse till varje pris så att eleverna kan komma in på gymnasiet. Men man har inga medel, ingen hjälp och inget stöd. Det gäller i alla ämnen, inklusive mitt, säger Ulrica Björkblom Agah.
Utredningen ”Förbättrat stöd i skolan”, som ligger till grund för reformen, förordade också att den nya stödundervisningen skulle införas i samtliga ämnen i grundskolan. Förslaget motiverades med att skolan har ett brett kunskapsuppdrag och att resultaten försämrats i nästan alla ämnen.
”Finare ord för att säga att vi snålar”
Men regeringen valde trots det att gå fram med en betydligt mer avgränsad – och billigare – variant där stödundervisning bara ges i de ämnen som anses vara mest centrala.
Kunskaper i svenska och matematik är viktiga för kunskapsutvecklingen i stort och stödundervisningen kan på sikt minska stödbehovet i fler ämnen, enligt regeringen.
Likt flera kommuner menar regeringen också att det skulle ställas orimliga krav på skolans organisation och bemanning om stödundervisning gavs i alla ämnen.
Men de argumenten imponerar inte på Ulrica Björkblom Agah.
– Det är finare ord för att säga att vi snålar. Vi ger er litegrann och så låter det som att skolan prioriteras. Jag är glad att det händer något, men det här är inte nog.
Befarar att anpassningskulturen blir kvar
En annan förändring är att utredningar av elevers behov av särskilt stöd ska inledas tidigare än i dag och det ska bli enklare att ge särskilt stöd enskilt eller i en mindre undervisningsgrupp, enligt regeringen.
Det är visserligen välkommet men så länge skolan inte tillförs mer resurser, till exempel till fler speciallärare, är risken är att det bara leder till fler utredningar, menar Ulrica Björkblom Agah.
Hon befarar att det faktiska stödet kommer att utebli och att det förtydligande som ska göra i skollagen – att alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna följa undervisningen – i praktiken kan öppna för att läraren fortsatt förväntas göra extra anpassningar i helklassundervisningen. I synnerhet i de ämnen där stödundervisning inte är ett alternativ.
– Vi kommer att få nya listor och råd om vilken typ av ledning och stimulans som vi ska syssla med. Det blir samma sak som extra anpassningar. Man har bara gett det andra namn. Det skulle behövas ett ännu större skifte. Men det kostar såklart pengar.
Ministern: Kommunerna har redan skyldigheten
Ämnesläraren har sökt utbildningsminister Simona Mohamsson (L) som inte har gått att nå för en intervju.
I ett mejl till Ämnesläraren skriver hon att ”elever som halkar efter i skolan gör det oftast för att de inte kan läsa, skriva eller räkna i tillräcklig grad. Därför är det viktigt att eleverna får tidiga stödinsatser i mindre sammanhang där de kan utveckla de färdigheter som krävs för att lyckas i skolans alla ämnen, det vill säga i svenska, svenska som andraspråk och matematik”.
Att staten inte skjuter till medel för särskilt stöd beror på att ”kommunerna redan idag har skyldigheten att ge det till alla elever som har behov av det. Därtill gör vi redan satsningar för fler speciallärare”, skriver Simona Mohamsson.
LÄS ÄVEN
Extra anpassningar skrotas: ”Enklare få särskilt stöd”
Anpassningar får inte innebära att kraven sänks
Larmet: Lärare tvingas offra elever när stödet uteblir
