När mina elever läser brukar jag ta en runda i klassrummet. För en tid sedan stannade jag vid en elev som nästan inte hade läst någonting. Det är inte unikt på något sätt, tvärtom. I dag har många elever begränsade läserfarenheter och därför svårt att förstå ord eller lista ut vad obekanta ord betyder. För andra kräver avkodningen mycket energi, vilket lämnar lite kraft kvar till att förstå innehållet i texten. Tankarna seglar lätt iväg när texten blir obegriplig.

För att erövra skriftspråkets alla ord måste eleverna läsa mycket och ofta, likaså om de ska utveckla läsning med flyt. Läserfarenhet byggs upp gradvis och under lång tid. Men att enbart ställa tid till förfogande räcker inte allena för att göra ovana elever till läsare. Trösklarna till texten behöver sänkas på många olika sätt.

Samtal om det lästa skapar mening

Med högläsning och gemensam läsning, i par och/eller enskilt, får eleverna draghjälp av varandra. Tankestopp med kommentarer om innehållet och frågor om upplevelser sätter fokus på det som händer just nu. Samtal om det lästa skapar mening. Aktiviteter som att associera och förutspå gör eleverna mentalt aktiverade för läsning. Uppmaningar som: ”Nu får vi se vad Emil gör när alla i Katthult har gått och lagt sig” guidar dem vidare i den fortsatta läsningen.

Eleven som nämndes inledningsvis presterade väl i läsförståelse, stavning och ordkunskap. En duktig elev helt enkelt, men orimligt långsam på att läsa. Därför frågade jag eleven vad den långsamma läsningen kunde bero på. ”Jag kommer inte ihåg vad jag läser”, svarade eleven och på följdfrågan vad eleven gör då blev svaret: ”Läser om.” Läsknappen slogs av flera gånger och tvingade eleven att börja om och om igen. Fokus, koncentration och uthållighet saknades.

Jag sa något i stil med: ”Om du inte är van vid att läsa kan det vara ansträngande och svårt att fokusera under längre tid. Men du kan ta kontroll och lära hjärnan att göra som du vill, i stället för tvärtom. Sätt upp delmål som du klarar av. Börja med att läsa en halv sida för att därefter ta en kort paus. Nästa gång läser du en sida innan du pausar. I morgon kan du läsa två sidor i taget.”

Förlösande för både elev och lärare

När eleverna läser enskilt kan läraren genomföra aktiviteter som de klarar av. Eleverna kan börja med några få sidor eller begränsad lästid för att därefter gradvis höja ambitionsnivån. Att formulera svar i olika former efter det lästa ”tvingar” dem att lägga vikt vid innehållet. Svaren kan uttryckas i bilder, ett citat ur texten, en summerande mening eller i ett quiz. De läsovana eleverna börjar med korta svar på en fråga för att successivt bygga på med fler frågor och längre svar.

Nästa lektion hann eleven läsa 15 sidor på 20 minuter och kunde redogöra för allt som stod i texten. ”Hur bar du dig åt?” frågade jag. ”Jag gjorde bara som du sa!” Att hitta nycklar till elevers svårigheter är ofta svårt, men när man gör det är det förlösande för både elev och lärare. När kursen ligger rätt och eleven får vind i seglen är det en fröjd att vara lärare.

Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken.

LÄS ÄVEN

Sandström: Kraven skolan måste ställa på elever och föräldrar

Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse

Sandström: Skolans giftiga cocktail räddar ekonomin – men sänker elever och lärare

Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster

Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning

Sandström: Elevens fråga lämnade mig svarslös

Sandström: Läraryrket har gjort mig till samlare

Sandström: Hur ofta är det tyst i ditt klassrum?