Ny bedömning ska ge mer rättvisa (sva)r
Lisa Lundkvist och Helena Nilsson är lärare i svenska som andraspråk och arbetar vid Malmö grundskoleförvaltning.
Svenska som andraspråk
Efter larm om brister i bedömningen av vilka elever som är i behov av sva-undervisning ska ett efterlängtat nationellt bedömningsstöd tas fram för att öka likvärdigheten och rättssäkerheten.
– Vi sva-lärare har väntat på det här i 30 år, säger Helena Nilsson vid Malmös grundskoleförvaltning.
Äntligen! Så reagerade sva-lärarna Helena Nilsson och Lisa Lundkvist på nyheten att Skolverket nu ska ta fram ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för bedömning av vilka elever som ska få undervisning i svenska som andraspråk (sva).
I dag slår lagen fast att sva-undervisning ska ges ”om det behövs” men läraren som ska bedöma elevens behov har inget nationellt ramverk eller stödmaterial att utgå ifrån.
Enligt regeringen, som beställt det nya kartläggningsmaterialet, har det lett till att rektorers beslut om vem som ska få sva-undervisning ibland görs på oklara grunder.
Helena Nilsson beskriver konsekvenserna i betydligt skarpare ordalag. Avsaknaden av ett bedömningsstöd har lett till bristande likvärdighet, skapat en osäkerhet hos lärare och kan ha medfört att elever som borde ha haft svaundervisning inte har fått det, menar hon.
– Granskningar från Skolinspektionen och forskningsstudier har visat på stora brister och att bedömningarna görs på väldigt olika sätt. Det blir helt enkelt inte rättssäkert, säger Helena Nilsson.
Tillsammans med Lisa Lundkvist arbetar hon som utvecklingssekreterare på Malmös grundskoleförvaltning. I väntan på ett nationellt bedömningsstöd tog de fram ett eget stödmaterial för lärare – Sva-luppen – som Ämnesläraren rapporterat om tidigare.
Vill se ett nationellt material
Sedan hösten 2024 har Sva-luppens observationsprotokoll varit obligatoriska som beslutsunderlag i alla kommunala grundskolor i Malmö.
Materialet, som utgår från åtta olika andraspråksdrag, har också fått spridning till skolor runt om i landet. Suget efter ett stöd har varit stort, konstaterar Lisa Lundkvist.
– Det är jättekul att Sva-luppen har varit så eftertraktad och att den fyllt ett behov men vi ser mycket hellre att det kommer ett nationellt material, säger Lisa Lundkvist.
Hon och Helena Nilsson ser både möjligheter och risker när ett obligatoriskt kartläggningsmaterial nu ska tas fram.
En farhåga är att materialet blir alltför omfattande och tidskrävande och därmed svårt att använda i praktiken. För att säkerställa att det faktiskt fungerar måste lärare tidigt få testa och tycka till om det, menar Lisa Lundkvist.
– Blir materialet för stort tappar man användarvänligheten och då får det inte fäste ute på skolorna. Att besvara frågan ”vad är det minsta vi kan titta på för att kunna avgöra vilken kursplan som gynnar eleven mest” är det svåraste och viktigaste, säger hon.
Samtidigt varnar hon för en långtgående förenkling av en komplex bedömningssituation.
– Många lärare önskar sig ett material som ger ett facit, där fem kryss betyder att eleven ska få sva. Men att hitta exakta, vattentäta kriterier är nog svårt. Oavsett stödmaterial kommer bedömningarna att kräva lärare med hög sva-kompetens, säger Lisa Lundkvist.
”Implementeringen är A och O”
Behöriga sva-lärare som är utbildade i behovsbedömningar och som får tid att sätta sig in i det nya kartläggningsmaterialet kommer därmed att bli helt avgörande, menar Helena Nilsson.
– Implementeringen är A och O. Ett stödmaterial räddar inte allt utan det krävs kompetens bland lärare och skolledningar. Lärare måste få diskutera hur materialet ska tolkas och hur det är tänkt att användas ute på skolorna, annars kommer likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna inte öka.
Senast första september 2027 ska Skolverket presentera det färdiga materialet.
LÄS ÄVEN
Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning
Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren
