
35 procent av eleverna på Sofielundsskolan är i behov av svenska som andraspråk. Från vänster: Nova, Delina och Batseba. Foto: Oskar Omne
Svenska som andraspråk
Undervisningen i svenska som andraspråk har stora brister. Skolinspektionens senaste granskning visar att endast 12 av 28 granskade skolor bedriver en undervisning av hög kvalitet.
– I förlängningen kommer det här att kosta samhället väldigt mycket pengar, säger Anna Kaya på Sofielundsskolan som arbetar hårt för att vända trenden.
Endast 64 procent av sva-eleverna i årskurs 9 fick godkänt betyg i svenska som andraspråk förra läsåret. Och i vissa fall får eleverna betyg i ämnet trots att de inte har fått någon sva-undervisning. Orsakerna till de allvarliga bristerna är många. Anna Kaya är lärare i svenska som andraspråk på Sofielundsskolan i Sollentuna och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Många av de sva-lärare som hon har kontakt med vittnar om ständiga nedskärningar där tjänster görs om eller tas bort. Skolpengen räcker inte till och huvudmännen visar litet intresse. Konsekvensen blir ofta att man låter en svensklärare undervisa i svenska och sva samtidigt.
– Risken är att sva-eleverna enbart får undervisning i svenska, men att bedömningen ändå sker enligt kunskapskraven i svenska som andraspråk, vilket inte är förenligt med skolans styrdokument. Då är det bara sva-undervisning på papperet, säger Anna Kaya.
Hon menar att situationen kan bli väldigt tuff för svensklärare som enbart är utbildade i svenska, men ändå förväntas undervisa i två ämnen samtidigt. Det här skapar varken en rättssäker eller likvärdig skola, enligt Anna Kaya.
I dag läser omkring 137 000 elever ämnet sva, men många får inte det stöd de har rätt till.
– Vi utbildar dem rakt in i utanförskap. Vi vet att goda kunskaper i svenska språket leder till bättre framtidsmöjligheter. I förlängningen kommer det här att kosta samhället väldigt mycket pengar.
1. Antalet rektorer som skapar goda organisatoriska förutsättningar för skolans sva-undervisning:
I hög utsträckning: 9
I delar: 13
I låg utsträckning: 6
Kunde inte bedömas: 2
2. Antalet rektorer som håller god kvalitet i bedömningen av elevernas behov av sva-undervisning:
I hög utsträckning: 8
I delar: 11
I låg utsträckning: 11
3. Antalet skolor som genomför sin sva-undervisning enligt kursplanen.
I hög utsträckning: 12
I delar: 14
I låg utsträckning: 2
Kunde inte bedömas: 2
I Skolinspektionens senaste granskning av ett trettiotal skolor framgår det att det är organisationen av sva-undervisningen som brister.
– Kvalitativ sva-undervisning kräver en insatt skolledning som är medveten om hur organisationen påverkar elevernas resultat och det tycker jag att vi har lyckats åstadkomma här på Sofielundsskolan, säger Anna Kaya.
Den modell som förespråkas av Skolinspektionen är att låta en behörig sva-lärare och en svensklärare undervisa parallellt i ett tvålärarskapssystem. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt Anna Kaya som undervisar i förberedelseklass.
– Det är svårt att undervisa i svenska som andraspråk om man har nyanlända elever som behöver lära sig svenska som nybörjarspråk och elever som nått avancerad nivå i svenska språket i samma undervisningsgrupp. Men tyvärr är det så det ser ut i många klassrum i dag.
På Sofielundsskolan, där omkring 35 procent av eleverna är i behov av svenska som andraspråk, har man kommit ett steg längre, berättar rektorn Katarina Österberg.
35 procent av eleverna på Sofielundsskolan är i behov av svenska som andraspråk. Från vänster: Nova, Delina och Batseba. Foto: Oskar Omne
– Vi har två klasser i varje årskurs och låter, exempelvis, klass 8A och 8B ha svenska/sva samtidigt på schemat. På så vis är det fyra lärare som arbetar med två klasser, två svensklärare och två behöriga sva-lärare, vilket möjliggör ett flexibelt arbete. Då kan man dela upp undervisningen när det finns behov av det, i separata grupper eller individuell undervisning.
På så vis kan lärarna även ta hänsyn till nyanlända elever som nyligen slussats ut från förberedelseklass.
– En annan fördel är att lärarna hjälps åt vid bedömningar och uppföljning. Men en organisation av det här slaget kostar. Skolan har sökt mycket projektpengar och statsbidrag under årens gång, säger Katarina Österberg.
Sva-ämnet är ett behovsprövat ämne, vilket försvårar situationen ytterligare. Vissa skolor gör schablonmässiga bedömningar utifrån elevernas bakgrund i stället för att bedöma elevens enskilda behov.
Här är några av slutsatserna från Skolinspektionens granskning som publicerades i januari 2020:
– Skolverket har inte hjälpt lärare med redskap för att göra de här bedömningarna, så det finns ingen konkret definition om vad ett ”behov” är. Som mest problematiskt blir det förstås när bedömningen måste göras av en lärare som inte har kompetens att bedöma elevers andraspråksutveckling, säger Anna Kaya.
De skolor som, enligt Skolinspektionens granskning, är sämst på att leva upp till kraven gör bristfälliga bedömningar av vilka elever som är i behov av undervisning i sva när de börjar årskurs sju, då många elever byter skola. I stället låter man elever fortsätta med samma svenskämne som de gjorde i årskurs sex, där beslutet är grundat på ett ”gammalt” beslut, kanske från den tidigare skolan.
– Det räcker inte med att titta på betyget eller att gå på den tidigare skolans rekommendation. Man behöver göra kontinuerliga bedömningar för att kunna avgöra om behovet av sva-undervisning kvarstår eller inte, säger Anna Kaya.
När Anna Kaya (till höger) tog en paus från läraryrket passade rektor Katarina Österberg på att erbjuda henne ett jobb. Foto: Oskar Omne
Katarina Österberg berättar att en annan orsak till att många skolor inte lyckas att ge sva-elever den undervisning de har rätt till är att det är väldigt svårt att hitta sva-behöriga grundskollärare i årskurs 1–6. De har i regel inte sva-behörighet. Sva är också det ämne i grundskolan med lägst andel behöriga lärare: 42 procent. I svenskämnet är cirka 90 procent behöriga.
Anna Kaya berättar att ett problem är att det inte ens går att välja kurser i sva på lärarutbildningen, för blivande låg- och mellanstadielärare.
– I princip kan man säga att vi inte har utbildat en enda sva-lärare för årskurs 1–6 sedan 2011. Tidigare fick svensklärare i årskurs 1–3 automatisk behörighet i sva utan att ha läst en enda kurs i ämnet. Många skolor har alltså ”behöriga” lågstadielärare som saknar kunskap om flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning, säger Anna Kaya.
Anna Kaya om de reviderade kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk som införs 1 juli i år:
LÄS ÄVEN
Stora brister i SVA: ”Hela svenskämnet måste göras om”
Läsning Selma Lagerlöf var en uppskattad lärare, lite disträ, men ”engagerad och egensinnig”.
Forskning Forskaren: Den emotionella stöttningen har stor betydelse för nyanlända elever.
Krönika ”Det är tydligt att nedräkningen mot de nationella proven har börjat.”
Forskning Lektorn: ”Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara.”
Vi lärare debatt Svenskläraren: Fyra skäl till att lyriken bör bli en ledstjärna i klassrummet.
Forskning Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation.
Krönika ”Läsning kan ta emot men jag känner bara: kom igen!”
Introduktionsprogrammen ”Elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare.”
Vi lärare debatt ”Den som inte kan skriva en korrekt svenska ska heller inte uttala sig!”
Vi lärare debatt ”Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen.”
Forskning Forskaren: ”Varenda lärare jag talade med betonade bristen på tid.”
Krönika Högstadieläraren om att ”Gen Z” är skeptiska till det politiska systemet.
Krönika ”Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad.”
Krönika ”Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning.”
Annat ”För väldigt många som läser på SFI innebär provet en stor, energikrävande oro.”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika Svenskläraren om varför hon är tveksam till Skolverkets läslistor.
Vi lärare debatt ”Mer än någonsin är det viktigt att vi lär ut kritiskt tänkande i skolan.”
Krönika Svenskläraren om att eleverna inte ens har en bokhylla hemma.
Böcker Jultips: Fem romance-verk med lärare i fokus.
Guider & tips Forskarens fem bästa tips.
Reportage Historieläraren: De flesta har sökt av rent intresse och då är betyget inte det primära.
Lärarutbildning ”Önskade alltid mer av den verksamhetsförlagda delen.”
Läromedel Läraren: Eleverna tyckte att det var lärorikt och spännande.
Krönika ”Den lärare som har känt sig tveksam till det har avfärdats som funkofob.”
Lyssneläsning Professorn: ”ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem.”
Lyssneläsning Docenten: Många har svårt att koncentrera sig.
Krönika ”Aha – du vill inte sätta honom i skiten?!”
Timplaner ”Att vi får betala för reformen genom merarbete är häpnadsväckande.”
Forskning Forskaren: Eleverna erbjuds inte tillräckliga möjligheter att utveckla sin litterära kompetens.
Forskning Forskaren: ”Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning”.
Krönika SO-läraren: Skapar helt andra möjligheter att gräva djupare i ämnet.
Lyssneläsning Företaget: ”Inlästa läromedel passar alla, oavsett ämne.”
Forskning Forskaren om hur studiehandledare på modersmålet kan ta större plats i undervisningen.
Lektionstipset Svensklärarens uppgift chockar eleverna: ”Men då fuskar vi ju!”
Krönika ”Det är allas vårt ansvar att vända den här hemska krisen.”
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Krönika Svenskläraren: Billiga, enkla lösningar fixar inte skolans trasiga och undernärda system.
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”