![](/contentassets/f6b30b0973c9429cb86ca04bffac2a54/sva_reportage_foto_oskar_omne0013.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
35 procent av eleverna på Sofielundsskolan är i behov av svenska som andraspråk. Från vänster: Nova, Delina och Batseba. Foto: Oskar Omne
Svenska som andraspråk
Undervisningen i svenska som andraspråk har stora brister. Skolinspektionens senaste granskning visar att endast 12 av 28 granskade skolor bedriver en undervisning av hög kvalitet.
– I förlängningen kommer det här att kosta samhället väldigt mycket pengar, säger Anna Kaya på Sofielundsskolan som arbetar hårt för att vända trenden.
Endast 64 procent av sva-eleverna i årskurs 9 fick godkänt betyg i svenska som andraspråk förra läsåret. Och i vissa fall får eleverna betyg i ämnet trots att de inte har fått någon sva-undervisning. Orsakerna till de allvarliga bristerna är många. Anna Kaya är lärare i svenska som andraspråk på Sofielundsskolan i Sollentuna och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Många av de sva-lärare som hon har kontakt med vittnar om ständiga nedskärningar där tjänster görs om eller tas bort. Skolpengen räcker inte till och huvudmännen visar litet intresse. Konsekvensen blir ofta att man låter en svensklärare undervisa i svenska och sva samtidigt.
– Risken är att sva-eleverna enbart får undervisning i svenska, men att bedömningen ändå sker enligt kunskapskraven i svenska som andraspråk, vilket inte är förenligt med skolans styrdokument. Då är det bara sva-undervisning på papperet, säger Anna Kaya.
Hon menar att situationen kan bli väldigt tuff för svensklärare som enbart är utbildade i svenska, men ändå förväntas undervisa i två ämnen samtidigt. Det här skapar varken en rättssäker eller likvärdig skola, enligt Anna Kaya.
I dag läser omkring 137 000 elever ämnet sva, men många får inte det stöd de har rätt till.
– Vi utbildar dem rakt in i utanförskap. Vi vet att goda kunskaper i svenska språket leder till bättre framtidsmöjligheter. I förlängningen kommer det här att kosta samhället väldigt mycket pengar.
1. Antalet rektorer som skapar goda organisatoriska förutsättningar för skolans sva-undervisning:
I hög utsträckning: 9
I delar: 13
I låg utsträckning: 6
Kunde inte bedömas: 2
2. Antalet rektorer som håller god kvalitet i bedömningen av elevernas behov av sva-undervisning:
I hög utsträckning: 8
I delar: 11
I låg utsträckning: 11
3. Antalet skolor som genomför sin sva-undervisning enligt kursplanen.
I hög utsträckning: 12
I delar: 14
I låg utsträckning: 2
Kunde inte bedömas: 2
I Skolinspektionens senaste granskning av ett trettiotal skolor framgår det att det är organisationen av sva-undervisningen som brister.
– Kvalitativ sva-undervisning kräver en insatt skolledning som är medveten om hur organisationen påverkar elevernas resultat och det tycker jag att vi har lyckats åstadkomma här på Sofielundsskolan, säger Anna Kaya.
Den modell som förespråkas av Skolinspektionen är att låta en behörig sva-lärare och en svensklärare undervisa parallellt i ett tvålärarskapssystem. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt Anna Kaya som undervisar i förberedelseklass.
– Det är svårt att undervisa i svenska som andraspråk om man har nyanlända elever som behöver lära sig svenska som nybörjarspråk och elever som nått avancerad nivå i svenska språket i samma undervisningsgrupp. Men tyvärr är det så det ser ut i många klassrum i dag.
På Sofielundsskolan, där omkring 35 procent av eleverna är i behov av svenska som andraspråk, har man kommit ett steg längre, berättar rektorn Katarina Österberg.
35 procent av eleverna på Sofielundsskolan är i behov av svenska som andraspråk. Från vänster: Nova, Delina och Batseba. Foto: Oskar Omne
– Vi har två klasser i varje årskurs och låter, exempelvis, klass 8A och 8B ha svenska/sva samtidigt på schemat. På så vis är det fyra lärare som arbetar med två klasser, två svensklärare och två behöriga sva-lärare, vilket möjliggör ett flexibelt arbete. Då kan man dela upp undervisningen när det finns behov av det, i separata grupper eller individuell undervisning.
På så vis kan lärarna även ta hänsyn till nyanlända elever som nyligen slussats ut från förberedelseklass.
– En annan fördel är att lärarna hjälps åt vid bedömningar och uppföljning. Men en organisation av det här slaget kostar. Skolan har sökt mycket projektpengar och statsbidrag under årens gång, säger Katarina Österberg.
Sva-ämnet är ett behovsprövat ämne, vilket försvårar situationen ytterligare. Vissa skolor gör schablonmässiga bedömningar utifrån elevernas bakgrund i stället för att bedöma elevens enskilda behov.
Här är några av slutsatserna från Skolinspektionens granskning som publicerades i januari 2020:
– Skolverket har inte hjälpt lärare med redskap för att göra de här bedömningarna, så det finns ingen konkret definition om vad ett ”behov” är. Som mest problematiskt blir det förstås när bedömningen måste göras av en lärare som inte har kompetens att bedöma elevers andraspråksutveckling, säger Anna Kaya.
De skolor som, enligt Skolinspektionens granskning, är sämst på att leva upp till kraven gör bristfälliga bedömningar av vilka elever som är i behov av undervisning i sva när de börjar årskurs sju, då många elever byter skola. I stället låter man elever fortsätta med samma svenskämne som de gjorde i årskurs sex, där beslutet är grundat på ett ”gammalt” beslut, kanske från den tidigare skolan.
– Det räcker inte med att titta på betyget eller att gå på den tidigare skolans rekommendation. Man behöver göra kontinuerliga bedömningar för att kunna avgöra om behovet av sva-undervisning kvarstår eller inte, säger Anna Kaya.
När Anna Kaya (till höger) tog en paus från läraryrket passade rektor Katarina Österberg på att erbjuda henne ett jobb. Foto: Oskar Omne
Katarina Österberg berättar att en annan orsak till att många skolor inte lyckas att ge sva-elever den undervisning de har rätt till är att det är väldigt svårt att hitta sva-behöriga grundskollärare i årskurs 1–6. De har i regel inte sva-behörighet. Sva är också det ämne i grundskolan med lägst andel behöriga lärare: 42 procent. I svenskämnet är cirka 90 procent behöriga.
Anna Kaya berättar att ett problem är att det inte ens går att välja kurser i sva på lärarutbildningen, för blivande låg- och mellanstadielärare.
– I princip kan man säga att vi inte har utbildat en enda sva-lärare för årskurs 1–6 sedan 2011. Tidigare fick svensklärare i årskurs 1–3 automatisk behörighet i sva utan att ha läst en enda kurs i ämnet. Många skolor har alltså ”behöriga” lågstadielärare som saknar kunskap om flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning, säger Anna Kaya.
Anna Kaya om de reviderade kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk som införs 1 juli i år:
LÄS ÄVEN
Stora brister i SVA: ”Hela svenskämnet måste göras om”
Risken: Fler obehöriga sva-lärare
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”