Så avdramatiserar Malin bedömningen

Meningslösa matriser, kriterier som ska bockas av och tavlor som täcks med mål innan lektionen ens har börjat. Högstadieläraren Malin Larsson förstår att formativ bedömning ibland har klassats som en trend vars bäst före-datum passerat.

Trots det är hon själv övertygad om att formativ bedömning inte är en fluga.

– Att formativ bedömning har förkastats beror på att den har missförståtts. Formativ bedömning betyder inte att läraren ska lägga massa tid på mål, kunskapskrav och lektionsmallar utan att vi ska stötta eleverna på ett sätt som gör att de utvecklas, säger Malin Larsson.

Hon arbetar som lärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm och har nyligen skrivit en bok om hur hon jobbar med återkoppling och formativ bedömning för att vässa sin undervisning.

Hennes slutsats är tydlig. Ska en elev vara hjälpt av lärarens bedömning måste återkopplingen vara konkret och transparent och ges i närtid. All form av feedback som inte förklarar vad eleven behöver förbättra dömer hon ut.

– Att återkoppla med en bokstav eller en siffra gynnar inte elevernas lärande. Jag är alltid väldigt konkret när jag återkopplar. Jag skriver explicit i elevernas texter att ”här upprepar du ett ord” eller ”här har du slarvat med punkt och stor bokstav”, säger Malin Larsson.

”Mina elever utvecklas snabbt”

Att eleverna hela tiden får konstruktiv kritik och flera chanser att bearbeta sina arbeten är ett effektivt sätt att hjälpa dem framåt, menar hon.

– Mina elever utvecklas och de utvecklas snabbt. Det är ingen som gråter för att de har gjort misstag som de får rätta till, utan alla lär sig att konstruktiv kritik inte är farligt. Att få återkoppling är också att bli sedd, säger Malin Larsson.

Hon har träffat lärare som tycker att en kontinuerlig återkoppling stressar eleverna och gör att de ständigt känner sig bedömda på lektionerna. Men Malin Larsson upplever att eleverna blir mer stressade när de ska bedömas vid ett avgörande provtillfälle.

– Hos mig får de inte bara en chans utan de får hela tiden pröva och göra om. Och de ser själva att det gör dem bättre.

Förutom att det formativa förhållningssättet gynnar eleverna så hjälper det också Malin Larsson att finslipa sin undervisning. De rutinmässiga återkopplingarna ger henne en tydlig bild av elevernas kunskaper och är ett viktigt underlag vid planeringen av kommande lektioner.

För att kunna jobba med formativ bedömning på det här systematiska sättet krävs både fortbildning och tid, enligt Malin Larsson. Men, tillägger hon, det gäller också att som lärare hitta effektiva arbetssätt för att hinna och orka återkoppla till alla.

”Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt” säger Malin Larsson.

Förespråkar egengjorda matriser

Hennes första tips för att inte drunkna i bedömningsarbete är enkelt: ge eleverna kortare uppgifter. Det andra tipset är mer kontroversiellt: jobba med matriser.

– De generella matriserna som bygger på läroplanen fyller noll funktion för eleverna. Men skapar man egna matriser som är konkreta så kan de vara ett bra stöd som sparar tid.

Malin Larssons bok bygger på klassrumsexempel från svenskämnet men arbetssättet fungerar lika bra i alla ämnen och för alla elever, oavsett om de är 7 eller 17 år gamla, menar hon.

– I alla ämnen producerar eleverna något som ska bedömas och som de behöver få chansen att finslipa och förbättra. Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt.