Nya slutproven skapar läraroro: ”Ökar trycket”

Redan i dag vittnar lärare om att vårens undervisning hackas sönder. Kurser pausas, gamla prov masskopieras och lektionstid slukas när elever ska förberedas inför – och genomföra – de nationella proven.

Men även om proven tar mycket tid i anspråk och särskilt ska beaktas vid betygssättningen är det inte glasklart vilken betydelse de faktiskt har för elevernas betyg.

Om nya nationella slutprov införs kommer det däremot inte att råda något tvivel om att provresultaten kommer att väga tungt – för alla.

Proven kan bli viktigare än någonsin

Genomförs betygsutredningens förslag kommer nationella slutprov att hållas i fem ämnen i årskurs 9 och fem till åtta ämnen i gymnasiet. Elevens genomsnittliga provresultat står sedan för 30 procent av meritvärdet.

Resterande 70 procent utgörs av de lärarsatta betygen, som kalibreras så att skolans genomsnittliga betygsvärde sammanfaller med skolans genomsnittliga provresultat.

Nationella proven kan därmed bli viktigare än någonsin för många elever. Men den bedömningen gör inte betygsutredningen, som – tvärtom – menar att förslaget kan minska nationella prov-hetsen i skolorna.

Det kan verka paradoxalt men betygsutredningens förklaring är enkel: bandet mellan läraren och proven klipps. Skolorna ska bara se till att eleverna får möjlighet att göra proven. I övrigt har lärarna inget ansvar för proven, som genomförs digitalt och rättas centralt.

– Läraren kommer inte ens att kunna se enskilda elevers resultat, säger Kristina Ingemarsdotter Persson, utredningens huvudsekreterare.

Provstressen kan därmed minska och lärarens fokus förflyttas till ämnets syfte och centrala innehåll, enligt betygsutredningen.

Men Fredrik Sandström, högstadielärare i svenska och krönikör i Ämnesläraren, är skeptisk till den slutsatsen.

– Så länge vi har en mål- och resultatstyrd skola kommer lärares fokus att ligga kvar på bedömning och kontroll av elevers kunskaper. När nationella proven dessutom ges en ökad betydelse kommer deras betydelse för undervisningen också att öka, säger han.

Han tror inte heller att det tryck som läggs på läraren att förbereda eleverna inför proven kommer att upphöra. Den pressen lär snarare växa, menar Fredrik Sandström.

– Lärare blir redan i dag hudflängda för elevernas resultat. Självklart kommer trycket från huvudmän och rektorer på att elever ska lyckas väl på proven att öka när dessa väger tyngre, säger han.

”Svårt att se att det skulle vara problematiskt”

Men den risken ser inte betygsutredaren Magnus Henrekson.

– Jag tror inte att lärare kommer att kölhalas om eleverna inte lyckas så bra. Det är inget vi sett i Finland och England till exempel.

Eftersom innehållet ska variera stort mellan provutgåvorna ska det inte heller gå att undervisa inför nationella proven. Men skulle skolor ändå lägga tid på repetition inför slutproven så måste inte det vara av ondo, anser Kristina Ingemarsdotter Persson.

– Det kanske blir lite mindre träslöjd och hemkunskap veckorna före proven. Men vi har svårt att se att det skulle vara problematiskt att man i stället satsar lite extra tid på att repetera de här viktiga provämnena som alla har nytta av, säger hon.