Rekorddåliga betyg i svenska – i år igen

För ett år sedan visade Skolverkets siffror att betygen i svenska i årskurs 9 var de sämsta sedan det nya betygssystemet infördes 2013. Nu visar statistiken att den negativa trenden fortsätter. Den genomsnittliga betygspoängen sjunker ytterligare – från 13,7 till 13,6.

Fredrik Sandström, högstadielärare i svenska och krönikör i Ämnesläraren, nämner en grundläggande förändring för att fler elever ska kunna lyckas i svenskämnet.

– Det mest uppenbara är att eleverna måste läsa mycket mer i skolan. Att de får använda text som den främsta källan till kunskap och upplevelser. Skönlitteratur i svenskämnet och sakprosan i andra ämnen har mer eller mindre raderats i undervisningen, säger Fredrik Sandström.

Han menar att många elever i dag har svårt både med uthållighet och med läsförståelse för att kunna ta till sig information genom text.

– Då används andra alternativ som att läraren berättar, skriver sammanfattning på tavlan eller visar filmklipp.

Skrala ordförråd

Ett hinder för att kunna förstå olika texter är bristande omvärldskunskap.

– Det är inte alltid lästekniken som brister utan en del unga lever ganska torftigt och har därmed ett skralt ordförråd. Bristande omvärldskunskap och läsovana försvårar i ämnet. Vi lärare behöver ta tillvara ämnets särart och låta skönlitteraturen ha en framskjuten position. Vi är ju inte ett läsande land i dag.

För elever med svårigheter med läsning, skrivning och andra delar i ämnet behövs det mer systematiska kartläggningar tidigt. Fredrik Sandström nämner bland annat den evidensbaserade modellen RTI (Response to Intervention).

– Det kan handla om att göra en punktinsats några veckor och det kan räcka för att eleven ska komma vidare. Men om eleverna aldrig får någon insats så skjuts problemen framåt i tiden. Både när det gäller kartläggning och insatser så behöver man vara snabbare i skolan, säger Fredrik Sandström.

Källa: Skolverket

Skolverkets statistik visar att det är flickorna som har tappat mest i svenskämnet över tid. Flickornas betygsgenomsnitt har minskat från 15,4 till 14,5 poäng på tio år. Pojkarnas poäng har under samma period sjunkit från 13,0 till 12,6 poäng.

Skrollandet ett problem

Helena Car, enhetschef på Skolverket skriver i ett mejl till Ämnesläraren att alla skolor behöver ha en utvecklad läskultur där alla vuxna tar ansvar för läsningen.

När det gäller flickornas försämrade resultat nämner hon bland annat effekterna av sociala medier. Hon refererar till Folkhälsomyndigheten, som visar att flickor lägger mer tid på sociala medier än pojkar och att fler flickor uppfyller kriterierna för problematisk användning.

– Det ska mycket till för att alla barn och unga ska välja en bok framför skrollandet. Vi vet att just mycket skrollande och snabba klipp i längden har en påverkan på förmågan att koncentrera sig en längre tid, säger Helena Car.

Hård kritik mot skolmyndigheterna

Fredrik Sandström menar att bristande studiero även är en orsak som försvårar läs- och skrivinlärning. Han nämner bland annat Skolverkets undersökning som visar att flickor oftare blir störda i klassrummet.

– Att läsa och skriva är en kognitivt mycket krävande process, som ställer krav på koncentration och uthållighet. Mindre sömn, intryck av sociala medier och ett stökigt klassrum leder så klart till försämrad koncentrationsförmåga.

Fredrik Sandström har inte så stora förhoppningar på att en ny läroplan kommer att vända elevernas resultat i svenska.

– Det är flera andra faktorer som påverkar mer, till exempel resurser, målstyrning, arbetsvillkor och lärares kompetens. Även om det finns många goda intentioner i förslagen till ny läroplan, så kan den i händerna på skolmyndigheterna bli lite vad som helst. Skolmyndigheternas inflytande över skolan är mer problematisk än nuvarande läroplan.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Sämsta betygen i svenska på över tio år

Drastiskt ras för läsningen i skolan

Läslarmet: Historiskt ras för Sverige

Forskare: Katastrofbilden av ungas läsning måste nyanseras