Nya siffror: Sämsta betygen i svenska på över tio år

Hanna Garberg är svensklärare på högstadiet och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm. Foto: Oskar Omne

Betyg Niornas slutbetyg i svenska i våras var de sämsta sedan det nya betygssystemet infördes 2013. Och andelen underkända var den högsta hittills.
– Elever måste läsa mer i skolan, vi svensklärare mäktar inte med när vi ska kompensera för att de läser så lite i andra ämnen, säger Hanna Garberg.

Påhl Ruin

24 okt 2024

Nyligen kom nyheten att andelen elever som förra läsåret inte nådde behörighet till gymnasiet hade ökat jämfört med året innan. I flera ämnen har elevernas resultat försämrats – det gäller också kärnämnet svenska.

Niornas genomsnittliga betygspoäng i svenska det senaste decenniet har formen av en kulle: från 13,7 poäng 2013 via 14,4 i mitten av perioden till på nytt 13,7 i våras. Andelen underkända i svenska har fördubblats under perioden, från 2,7 procent av eleverna 2013 till 5,4 procent 2024.

”Fasat ut läsandet”

Vad beror de senaste årens nedgång på? Svenskläraren Hanna Garberg på Gubbängsskolan i Stockholm tror att den minskade läsningen i skolan är en av förklaringarna till betygstappet:

– Svensk skola har i hög grad fasat ut både läsandet och skrivandet. Förut läste ju eleverna många sidor i läroböckerna i vartenda ämne, idag får de kanske en stencil, kollar in en film, jobbar i grupp och gör en podd.

Att barn och ungdomar läser för lite beror alltså inte bara på telefoner och sociala medier, det beror också på hur skolundervisningen är upplagd, menar hon.

– Vi lärare har ett ansvar, elever läser för lite i skolan! I svenskämnet måste ju eleverna läsa och skriva, men det räcker inte, andra ämnen behöver också prioritera läsningen. Det är ett svek mot eleverna att de får läsa så lite!

Tillsammans med svensklärarkollegorna på skolan var hon på bokmässan härom månaden och lyssnade till bland andra skolminister Lotta Edholm och en ledamot från Svenska Akademien som i en panel lyfte fram bland annat just den här aspekten.

– Nu har vi lyckats övertala vår skolledning att låta alla lärare på skolan lyssna på panelsamtalet på en studiedag i nästa vecka. Allt fler inser att något måste förändras.

Kritisk mot flera anpassningar

Hanna Garberg, som också är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, är därtill kritisk till många av de extra anpassningar som sätts in när elever inte klarar målen.

– När de har svårt att ta till sig mycket text får de lyssna istället och tillåts göra muntliga prov. Jag tror att det är att göra barnen en otjänst att ta bort läsningen. Man ser läsning som ett hinder för lärande, inte som ett verktyg.

I hennes egen nia i våras gjorde killarna ett lyft medan tjejerna låg mer stilla. Sett till hela landet har tjejerna tappat något mer i betygspoäng än killarna under de senaste åren. Hon har en teori vad det kan bero på:

– Svensk skola har kämpat i många år med att få ut killarna på banan. De får oftare vara i mindre undervisningsgrupper, vi väljer litteratur som passar dem. Vi har länge haft ett tydligt killfokus, kanske har vi anpassat för långt åt killhållet?

Hon ser ytterligare en tänkbar förklaring till tjejernas tapp:

– Det är flickorna som tidigare varit de stora läsarna och det är de som använder mest sociala medier, boken är utbytt mot scrollandet.